Archive | April 2015

Multitasking not so much

11190681_1597649243819520_20152977_n

Foto: Peter Pousard, för El Bastardo. Kläder från Locals Apparel.

Jag tror inte det finns någon som tror att den är så bra på att multitaska som är så dålig på att multitaska, som jag. Framförallt gäller det här när jag bär saker. Jag har en aldrig sinande tro på att jag kan bära tallrikar, ett glas och flaska och typ ett bröd samtidigt som jag öppnar ett par dörrar. Att bära saker som höga instabila torn är också en sak som aldrig slår mig att jag kanske inte kan – den här gången heller. Att svara i telefon när jag har händerna fulla med saker är såklart även det en självklarhet i min värld att jag skulle klara. Förstår inte vad denna aldrig sinande tro på mina förmågor kommer ifrån?:D När det kommer till mer lugna sysslor såsom att skriva samtidigt som jag pratar eller lyssnar eller försöka fokusera på två saker samtidigt så är jag klart och tydligt medveten om att det övergår min förmåga. Knappt så jag kan tänka och andas samtidigt som jag gör något annat relativt lugnt. HAHA visst ät det sjukt kul att jag har en så sorgsen bild här ovan till denna text?^^ Mmm it makes me really sad you see… Hähä, nä det gör det inte. Det bara förvirrar mig lite:) Är ni bra på att multitaska? Är någon bra på att multitaska? Det verkar ju ändå vara en av de talanger som eftersträvas mest i detta moderna samhälle? Himla konstigt tycker jag och disagree. Jag kräver inte att någon skall kunna multitaska. Bättre att göra en sak i taget och göra den bra. Nu skall jag till exempel kolla på ett avsnitt av RuPauls Dragrace och göra bara det och göra det riktigt bra.

Mayhem of the dunk

20150427-005543.jpg
En 34-åring med sin dunk, GG på hög volym och en lillebror som tycker det är en lika bra idé som jag att varva bananlikör och HB är ju ett GIVET upplägg för en lyckad förfest innan vi lyckades ta oss till the main event!

Att jag idag lyckats göra klart min bokföring för förra året är inget mindre än ett MIRAKEL.

El Bastardo födelsedag

11084766_1595189140750604_895985743_n

 

Befinner du dig i Göteborg dag kan jag varmt rekommendera att bege dig till Haga och komma och fira att b’sta affären El Bastardo fyller 3 år! Det är 20% på allt, som om inte det vore anledning nog:) Vi ses där!

Happy Plugs!

bild (65)

 

Celebrating my gayness med nya hörlurar:P Hähä nämen det här var ju hur bra som helst! Har varit utan hörlurar till mobilen alltför länge nu efter att mina som vanligt försvunnit men denna gång inte dykt upp. Spanade runt och tänkte att jag oh så spexy inte skulle ha vanliga vita, hittade de här regnbågsfärgade från Happy Plugs och idag när jag spatserade runt i Nordstaden en sväng så hittade dem för halva priset på Phone House. Ynka 125:- och såå fina och färgglada, tycker redan att musiken låter bättre:D

Classic Pin Up

censcens2

Fick hem ett par bilder från Terry Mendoza och vår plåtning i London i höstas:) Bilderna har blivit publicerade i pinuptidningen Delicious Dolls Magazine, andra gången jag är med där dåå vilket ju är kul :D Censuren av bilderna har för övrigt jag själv stått för, vill man se bilderna utan stjärnor så köp The Spicy Issue av Delicious Dolls Magazine :P , kom ut i januari.

Jaha nähä nu har jag ont i kroppen och vill inte alls göra de sakerna jag borde göra och eftersom jag är vuxen och bestämmer över mig själv så bestämmer jag nu att jag skall äta knäckebröd med ost och jalapeno, dricka äpplejuice och kolla på RuPaul’s Dragrace tills jag skall gå och lägga mig och sova istället för att göra det jag borde. High five!

El Bastardo plåtning

928891_754910944627796_241656903_n11176262_1617779865123391_1921395041_n

Igår innan jag drog till jobbet hade vi en arla El Bastardo plåtning med Peter Pousard! Mycket skjortor, kepsar och hattar, tror det kommer bli grymma bilder:) Se bara på det här resultatet till exempel:

26348281-origpic-4db54e

Lite ovan look för mig med så mycket mustasch men tycker det blev bra ändå! Ehe hähähä nå, det är inte jag såklart utan en av de andra modellerna. Will update you när mer bilder kommer.

Update angående Trulsan är att han mer och mer kommer tillbaka till sitt vanliga fantastiska jag vilket gör mig himla glad. Blir så nervös ibland att saker skall vara för evigt och trodde lite att han skulle vara forever depressed. Jag förstår att han saknar henne ännu, och det kommer han nog alltid att göra. De spenderade ju ändå nio år tillsammans i samma lägenhet och då väldigt närt och kärt och kramigt. Men djur ser väl oftast lite annorlunda på det här med döden än vad vi människor gör. Tanken på att skaffa en katt till är ambivalent hos mig… Han är ju van vid att ha sällskap om dagarna liksom och jag jobbar ju en del. Men å andra sidan kanske han liksom jag uppskattar att vara ensam då och då också. Svårt det här när man inte kan prata med honom om saken.

I like animals more than people

Aww titta dessa alldeles förträffliga tröjor från Animalhearted <—länk, oh I need.

I-Just-Want-To-Drink-Wine-And-Save-Animals-Womens-MaroonLifeIsBetterWithACatSweaterSITEWomens_Tee_3The-Best-Things-In-Life-Are-Furry-Tee-SITE

 

Måste nog ha minst två iaf.

Nu skall jag dricka te och äta choklad och kolla på RuPaul’s Dragrace med Trulsan. RuPaul har en tendens att sudda ut allt okul för ett tag. Det är bra.

Och så livet.

11084675_635729109894808_882531312_n

 

Mitt i all död fyllde Trulsan 10 år igår! Min stora fina älskling (som i just detta nu ligger på golvet bredvid mig och gosar med serpentinen han har på ryggen på bilden här ovan). Åt tårta x 2. Är så himla glad för att han verkar må aningens bättre. Han inte bara sover och gråter och letar längre utan är med, går runt, sitter bredvid och liksom bara hänger med en mer på så sätt som han brukar. Han börjar komma tillbaka. Jag hoppas att det fortsätter såhär, att han mår bättre och bättre mitt i allt. Funderade lite på om jag skulle skaffa en ny katt till honom men vill själv inte ha en ny katt och är osäker på om det är bra att skaffa en bara för hans skull… Hur har ni som haft två katter och blivit av med en gjort? För katten som är kvars skull alltså.

Lilla stora liten, är så vansinnigt hysteriskt glad att jag har honom. Finns ingen som är så fin, snäll och mjuk som honom. Vi har gått igenom så mycket tillsammans och alltid har han funnits där och pussat, puffat och tagit hand om. Han är helt enkelt bäst.

Döden.

black-and-white-death-love-photography-Favim.com-127420_large

Jag har sett två av de jag älskat mest någonsin somna in för gott. Det är alldeles för många, det säger sig självt. Det skall inte vara så. Jag vill inte ha det så. Jag orkar inte döden, klarar inte döden, hatar döden.

Jag har sett dem dra sitt sista andetag, sett hur deras ansiktsdrag jämnats ut hur huvudet nickat till för att musklerna slappnar av. För gott. Jag har sett deras kroppar som jag har älskat något så oändligt bli till skal där det som levde har lämnat.

Jag borde inte ens våga älska någon.

Den oändliga tomheten som fyller en när man tänker på aldrig mer. Och här kan hur mycket saker som helst fyllas i:

1. Jo men på ett annat sätt.

2. De finns med dig.

3. Ni kommer mötas igen.

osv osv osv.

Men aldrig mer nu. Jag kan inte krama min mamma och känna henne skropp mot min, jag kan inte känna Kattssons små tassar trampa runt på mig medan hon letar efter den perfekta sovplatsen på något lagom högt och lagom mjukt ställe på mig. Jag kan inte göra det nu. Det är liksom bara… Inte där.

Och så lugnet. Det konstiga lugnet i allt. Stormens öga. Nu har jag upplevt det två gånger. Hur allt bara stormar runt men inuti är det stabilt, tryggt, lugnt. För där vet jag att nu slipper hon lida. Jag känner mig helt sjuk i huvudet av detta lugn. Hur kan det vara rätt att den man älskar så mycket att ord inte kan beskriva, med varenda nerv och cell i sin kropp, dör? Hur kan man då känna att det skall vara så. När allt annat i en skriker nej nej nej, ge mig henne tillbaka! Jag vet inte.

Så jag klarar döden. Men jag orkar den inte och jag hatar den likväl.

Jag önskar bara att de jag älskar fanns på denna sida istället för att samlas där. Men det är en oändlig trygghet i att de finns där, att jag vet att de förenas. Och väntar på mig. Inte nu, men sedan. När jag kommer dit kommer jag känna min mammas kramar igen, min eternal kittens små tassar.

Jag klarar döden, men det räcker nu.