Första kvinnan på månen..

Förut berättade en för mig att en kvinna för första gången skall döma i en fotbollsmatch i Tysklands bästa liga. Detta drog mig snabbt och brutalt tillbaka ett par timmar till då jag stått och haft en lektion om Marie Curie. Jag berättade då att Marie Curie var den första personen som vann två Nobelpris, hon var också den första (och är fortfarande en av endast två) som vann Nobelpris i två olika ämnen (kemi och fysik). Jag berättade också att Marie Curie var den första kvinnan som vann Nobelpriset, detta var 1903. Och fortfarande håller vi på att säga att det blir den första kvinnan. Och det finns så sjukt många tillfällen där vi inte ens har sagt den första kvinnan. Den första kvinnliga statsminister i Sverige, den första kvinnliga presidenten i USA, den första kvinnan på månen, och jag kan fortsätta i all oändlighet känns det som. Och vi lever 2017! Hur i helvete kan det gå så långsamt?? Hur kan det fortfarande vara den första kvinnan? För märk väl det är inte att personer säger den första kvinnan som gör mig förbannad alltså, det är att det fortfarande behövs sägas, för att det ärså.

Och det jobbiga. Jag vet ju redan nu om vi återgår till kvinnan som skall döma i Tyskland, att hon kommer få ta emot massa sexistiska kommentarer, hon kommer säkerligen få sexuella hot. Hot som har en helt annan karaktär än de hot en manlig domare kanske skulle få. För vi lever i en värld som så ofta gör mig så sjukt arg. Jag är trött nu, trött på att jämt behöva vara arg. Saker måste ändras, nu! Det behöver inte få ta sin tid, det behöver ske nu!

Jag vill att det inte skall dröja länge tills alla den första kvinnan, är i imperfekt, något barn kan se tillbaka på och kanske tycka det är konstigt att det var så nyligen men att det ändå har varit, inte ligger där framme någonstans, kanske långt fram. Nej, nu. Det måste ske NU.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *