Archive | August 2018

Bränd regnbågsflagga på skolan

Alltså det här är så sjukt. Likt många andra skolor i Sverige så har min skola regnbågsflaggan hissad under Pride.

Idag när vi kom till skolan, studiedag så bara personal där tack och lov! Så hängde inte flaggan på stången utan var nedhissad, sönderbränd och låg i skolentrén!

(Jag vet inte om den låg exakt SÅ, det var inte jag som kom först och hittade den, jag la dock ut den för att återskapa flaggan i entrén)

SÅ JÄVLA SJUKT!

I närheten av entrén hittade vi den här:

En trasig Sverigetändare. Jag säger inte att de måste ha något med varandra att göra men jag säger att vi väldigt sällan hittar tändare på skolgården och att sambandet känns lite väl starkt.

Så vem har gjort det här då? Någon elev som fått nog? Någon förälder som inte gillar vårt HBTQ-arbete? Ja inte vet jag men fan vad jag vill veta!

Som jag tidigare nämnt så har vi jobbat rätt mycket med HBTQ, är detta ett svar på det eller bara verket av någon som hatar åsynen av regnbågsflaggan?

Utöver att vara skadegörelse så antar jag att det här kan räknas som ett hatbrott? Det känns ju definitivt som ett hot, både mot skolan och mot oss på skolan som är HBTQ. Att den låg bränd i ENTRÉN liksom. Inte bara medtagen, slängd eller något sådant.

Tydligen bor det mycket Sverigedemokrater i området.

Alltså jag hatar det här! Så undrar folk varför Pride behövs?! Det här är en av anledningarna till att Pride behövs!

Äcklig info om Försvarets hudsalva!

Alltså äter man kött kanske inte detta är så fasansfulla nyheter men nu får jag ju ändå utgå från att de flesta som läser här har ett fint hjärta och helt enkelt inte gör det och DÅ kanske denna info kommer lämplig.

Hallå, visste ni att Försvarets hudsalva från apoteket innehåller TALG FRÅN KOR OCH GRIS?! Det gör det iallafall, talg!!! Bläh…

Visst visst det är bra att man “tar tillvara på allt” och skall ett djur ändå dödas så kan ju deras talg tas till läppbalsam, deras nosar och fötter till gelatin i godis osv, men tänk så mycket bättre det skulle vara om de inte behövde dödas alls, så rester av deras kroppar INTE skulle vara i allt, inklusive människors mage.

Min lilla älskade älskling.

Jag kan liksom gå runt och vara glad, le och skratta. Det kan verka som att allt är helt okej med mig. Men varje dag bryter jag ihop, varje sekund har jag ett stort hål i mig. Ett hål efter honom. Jag saknar honom så mycket att jag tror att jag skall gå under. Jag får vänja mig vid livet utan honom varje dag. Varje dag på nytt. Jag vaknar. Inte av att han går in bakom persiennen för att titta ut och därmed släpper in massa ljus, inte av att han hoppar upp på mig eller går på mitt hår. Jag dricker mitt varma citronvatten utan att han gosar med koppen och spiller ut vatten på mig. Jag mediterar utan att han går runt mig och jamar eller slickar på mina händer. Jag äter frukost utan att han försöker äta upp min frukost, utan att han jamar och vill gå ut på balkongen. Jag gör mig i ordning utan att han är med. Jag går till jobbet utan att lyfta upp honom och pussa honom hejdå. Jag kommer hem ifrån jobbet utan att han kommer och möter mig, utan att kunna säga hej till honom. Jag är här hemma utan honom, utan att han trycker sitt huvud mot min mun och vill att jag skall pussa honom på huvudet igen och igen och igen. Jag går på toa utan att han står utanför och gräver på dörren och också vill gå på toa. Jag sitter i soffan utan att han också skall sitta i soffan.

Jag kan inte klappa honom, inte titta in i hans gulgröna ögon. Han rullar inte runt och sträcker upp armarna och vill att jag skall klappa honom på magen. Jag ligger inte bredvid honom med hans tass mot min mun. Jag går inte och lägger mig och han tänker jaha nu skall vi lägga oss och hoppar upp i sängen och går fram och tillbaka och fram och tillbaka över mitt och Carros hår innan han väljer en bra plats i sängen. Han sitter inte bredvid kudden och mitt huvud, rakryggad och redo att försvara mig om det skulle behövas. Han ligger inte bredvid mig och småsnarkar. Han går inte upp och öppnar dörren till soporna för att se om det ligger något ätbart i komposten.

Alla hans ljud är borta. Toadörren kan vara stängd, halldörren kan vara öppen. Matrester behöver inte slängas med en gång. Jag är så van vid att ställa saker på hans låda inne på toaletten, nu är bara golvet där. Hans matskål och vattenskål står kvar och hjärtat stannar nästan varje dag för jag ser att det inte är något vatten i vattenskålen, sedan kommer jag på att det har torkat ur och att det inte behövs fyllas på. Jag saknar hans päls under mina fingrar, jag saknar hans nos hårt tryckt mot mitt ansikte. Jag saknar hans nysningar, hans gäspningar, hans pratande, hans mjuka tassar. Jag saknar honom, hela honom, något så alldeles fruktansvärt. Hur vänjer man sig vid livet utan den som var så mycket livet?

Har Pride blivit kapat?

En sak jag har tänkt på en del det senaste är det här med att det finns regnbågsflaggor över allt och på allt. Både H&M och Flying TGR har små Prideavdelningar till exempel. Regnbågsflaggorna vajar överallt i Göteborg just nu (utanför mitt gym, Nordic Wellness, hänger de upp och ner på) och även folk som befinner sig utanför HBTQ har regnbågsflaggor på diverse ting. Bregott har en reklam på tv där kossorna går mot en regnbåge och texten “Bregottfabrikens egen Pridefestival” (eller liknande) dyker upp. I mataffären kan en köpa alla möjliga varor med regnbågsflaggor på, JUST NU. Inte resten av året utan nu, när det är Pridedags liksom. Och vi som är HBTQ köper glatt allt. Jag generaliserar, alla gör inte det såklart. Men många och mm, jag då och då.

Jag såg i Kissies blogg att hon var på Prideparaden i Stockholm, iklädd rosa peruk, glitter i ansiktet, en topp det stod Proud på. Hon la också upp en bild där hon pussar på sin pojkvän i Pridetåget, ja så ingen undrar liksom. Och tanken slog mig att influencers överlag går i Pridetåget, upp/ut-klädda och lägger upp bilder på det. OCH ALLT KÄNNS SÅ JÄVLA KOMMERSIELLT. Som att det inte alls är en kamp, som att det inte alls är en strid för HBTQ utan ett sätt att tjäna pengar på oss som så glatt köper allt med regnbågsflaggan på (usch nu låter det som att jag köper allt, det gör jag inte). Eller som ett sätt att få massa likes på. Jag menar, hur festlig bakgrund är liksom inte ett Pridetåg att ha istället för en random mur någonstans? Man får vara sig sjäääälv! Jamen hur du är det att ha peruk och glitter och massa crazy stuff? Är det den du vill vara hela tiden? Jamen var det då! Är du en influencer så är du en influencer och då kan du väl rimligtvis vara den du vill vara hela tiden? Och proud, för att återgå till Kissie, du är en heteronormativ, extremt normativ i allmänhet stor bloggare. Att vara proud i ett Pridetåg brukade liksom stå för något annat.

Men jag är inte den som är den, extremt hänsynsfull som jag är så ansåg jag mig inte ens här ha tolkningsföreträde. Jag diskuterade saken med min fru som har varit helt och håller homosexuell mycket längre än vad jag har och slutade därmed se saken så enspårigt.

Nu om någon gång behövs det kanske lite extra. I en tid där SD, ett rasistiskt parti som ÄR emot oss (oavsett om de ändrat lite i sitt partiprogram lagom till valet) riskerar att bli Sveriges största parti. Nu när högerextremistiska vindar blåser över världen.. Så behöver vi allt stöd vi kan få. Att ett multinationellt företag sätter regnbågsflaggan på sin produkt, kanske inte främst för att bidra till kampen utan kanske framförallt för att tjäna pengar, är ändå en form av stöd. Att influencers lägger upp bilder från Pridetåget, kanske för att få mycket likes för en lyckad bild, är även det på sitt sätt; ett stöd. Desto fler som bär regnbågsflaggan som väskor och annat är inte bara ett modestatement utan faktiskt; ett stöd. Eller stöd låter så jävla pretentiöst också, precis som att folk tycker synd om en haha, men ett sätt att visa att man tycker att all kärlek är lika mycket värd och att en får vara den man är menar jag istället. Och som Carro fick mig att inse, både företag och influencers/bloggare, tar ju faktiskt en risk genom att visa att de tycker att all kärlek är lika mycket värd och att en får vara den en är. Inte lika stor risk som att som ett gaypar åka på semester till Dubai, eller som ett gaypay som kysser varandra på stan en lördagskväll men ändå. En risk för andra sorters förluster. För faktum kvarstår, SD är eventuellt vårt största parti, rätt många tycker som dem annars skulle de inte vara ett så stort parti. Rätt många tycker faktiskt att all kärlek inte är lika mycket värd.

Lite går allt det här att jämföra med feministtröjor som bärs av så många och säljs överallt, även om en inte skulle fatta hela innebörden så är det inte ett helt neutralt märke utan ett statement. Som behövs.

Jag kan ändå inte låta bli att uppskatta att Helsingborg Pride förbjuder loggor på flaggorna i deras tåg, att de vill att tåget skall uppmärksamma kampen, inte vara ett reklamjippo. Och jag kan inte låta bli att notera och störa ihjäl mig på de som då inte vill gå i tåget. De som bojkottar på grund utav att de inte får bära sina loggor på vår flagga, Socialdemokraterna och Liberalerna till exempel. Visar de där och då att de inte bryr sig under resten av året utan bara vill vara en del av något som inte är för dem från början? Vet inte, men det känns så. Och det får mig ändå att ifrågasätta allt.

Men jag håller väl med henne, Carro alltså. Allt stöd är bra stöd och nu behövs det, alla som visar att de är på kärlekens sida genom att sätta flaggan på sina produkter eller gå i ett Pride-tåg, gör en bra sak, vare sig de tar kampen under resten av året eller ej.

Jag önskar bara att de kunde se det mer långsiktigt. Att de kunde fortsätta att öppet heja på oss även när de inte tjänar pengar eller likes på det.

Babypower! Tröstande barn.

Alltså en så himla fin sak i all sorg har varit de små barnen i min närhet! Det är som att de verkligen har känt av min sorg även om jag inte sett ledsen ut just då, och velat trösta mig.

Vega 2,5 år här ovan (som alltså då är Camillas, Carros syster barn och som jag bor i samma hus som). Som utöver att vara solstråle deluxe tror att Trulsa bor på månen eller taket efter att jag förklarat att han är i himlen nu. När vi var i Danmark började hon dessutom spontant ge mig någon form av lugnande, helande stenmassage.

Johannas barn Alfred 4 år. När jag träffade Alfred första gången efter att Trulsa gått bort kom han på eget bevåg och gav mig en stor lång kram och sa att det är så synd att min katt har dött.

Och lilla Signe som är 4 månader och bara så sötgladsnäll hela tiden.

Och framförallt det fantastiskt fina och sorgliga som Liv 1,5 år, lillebrors dotter gjorde när jag träffade henne första gången efter att Trulsa gått bort. Vi satt i samma soffa och helt plötsligt började hon gråtskrika och liksom ramlade sig upp i mitt knä där hon satt och grät och tittade på mig (hade det varit som vanligt hade hon i det läget gått till sin pappa eller mamma). Hon satt kvar helt länge och när lillebror hämtade melon datt hon kvar och började mata mig med melon. Hon åt inget själv men kände väl att jag var fågelungeynklig för sedan började hon ta melonbitar, tugga på dem och lägga in dem i min mun. Så himla fint!

Är så tacksam för de små liven i mitt liv.

Höstplaner..

Ja såhär ljuv var jag igår! Innan jag fick krispanikvärmeslag och fick sätta upp håret och ta på mig en kort och tunn klänning.

Sista dagen på semestern idag, känner mig inte alls redo att börja jobba imorgon igen! Jag ÄLSKAR att vara ledig.

Mennnn mennnn någon gång framöver skall jag väl lyckas med att inte jobba igen.. Eller ja, det är jag rätt övertygad om att jag kommer lyckas med:)

Har lite mål inför hösten och ickesemestern som jag ändå ser fram emot att jobba med. Framförallt är det LUGNET, som jag skall hitta. Balansera mig och bli lugn, inte flyga iväg i miljontals tankar så lätt. Skall meditera mycket, söka upp så många lugna yogapass jag kan i veckan. Jorda mig, fortsätta gå barfota så mycket jag kan. Måla. Läsa. Dricka mycket kamomillté.

Andra målet är att rena. Både mig och mitt hem. Dricka vetegräs och spirulina. Mycket vatten. Börja använda fluorfri tandkräm igen. Inte dricka vatten ur Pet-flaskor utan skaffa en i ett bra material. Inte ha lunchlådor i plast, ha en i glas. Bära med mig mina kristaller, elda mycket vit salvia. Dricka mitt egenhopplockade örtté. Återgå till helt vegansk kost. Sluta snusa igen. Äta örter och tillskott som hjälper till att rena kroppen från gifter.

Jamen det här skall nog bli bra! Projekt är bra att ha och att va. Dessutom blir mindre kul saker, såsom höst och ickesemester så mycket roligare med planer.

Vad har du för planer för hösten? Och har du något tips till min lilla hälsoresa?:)

Niqab och burkaförbud

Jahapp nu har niqab och burkaförbudet trätt i kraft i Danmark som i flera länder före dem. Det är alltså numera olagligt att vistas utomhus i Danmark med niqab och burka, det ger böter på 1000:- och upprepas detta brott så ökar böterna till 10000:-.

Lite kan jag ju kännas att det här är som NMR som inte kan förbjuda homosexualitet men vill förbjuda att det syns utomhus.

Vi skyfflar liksom undan det hela så det inte syns, ja samma som de som vill införa ett tiggeriförbud i Sverige också.

Syns det inte så finns det inte och då är det inte ett problem! Sa många visa personer genom tiderna.. eller inte för det är ju snarare extremt dumt än extremt smart.

Vad tror ni att ett burka och niqabförbud kommer leda till? Att de kvinnor som vill bära eller de män som vill att kvinnorna skall bära tänker att jaja, då var det förbjudet då, på med västvärldskläder! Ja nämen inte riktigt så tror jag. Snarare kommer det förmodligen innebära att de kvinnor som bär burka och niqab kommer fortsätta att bära detta, bara inte få vistas utanför hemmets dörrar.

Jag hatar när män skall hålla på att bestämma vad kvinnor skall eller inte skall ha på sig. Det är inte upp till er! Vare sig det gäller en man som säger att hans fru eller dotter skall täcka sig eller en politiker eller ett samhälle som säger att hon inte får täcka sig.

Skall liksom inte den här historien brytas snart?

Det är inte ens intressant vad jag tycker om burka och niqab i allmänhet, jag är inte tillräckligt påläst i frågan och jag har ingen rätt att sätta mig över alla som tycker att täcka sig är en bra idé. Det jag vill ha sagt är att jag tror bara att detta klädförbudet kommer leda till isolering av de som bär burka och niqab.

Debatten borde ske mellan de kvinnor som BÄR niqab och burka, inte mellan de som inte gör det. Och förbudet borde vara mot att män bestämmer vad kvinnor skall ha på sig.

Kan inte alla bara få klä sig hur de vill, se ut hur de vill utan att folk skall hålla på att bry sig hela tiden?! Blir så trött!

Bebisgroda!

Nämen kolla på den här lilla ultrasöta grodan vi hittade igår! Är så vansinnigt kär i dessa pyttesmå grodor alltså..