Babypower! Tröstande barn.

Alltså en så himla fin sak i all sorg har varit de små barnen i min närhet! Det är som att de verkligen har känt av min sorg även om jag inte sett ledsen ut just då, och velat trösta mig.

Vega 2,5 år här ovan (som alltså då är Camillas, Carros syster barn och som jag bor i samma hus som). Som utöver att vara solstråle deluxe tror att Trulsa bor på månen eller taket efter att jag förklarat att han är i himlen nu. När vi var i Danmark började hon dessutom spontant ge mig någon form av lugnande, helande stenmassage.

Johannas barn Alfred 4 år. När jag träffade Alfred första gången efter att Trulsa gått bort kom han på eget bevåg och gav mig en stor lång kram och sa att det är så synd att min katt har dött.

Och lilla Signe som är 4 månader och bara så sötgladsnäll hela tiden.

Och framförallt det fantastiskt fina och sorgliga som Liv 1,5 år, lillebrors dotter gjorde när jag träffade henne första gången efter att Trulsa gått bort. Vi satt i samma soffa och helt plötsligt började hon gråtskrika och liksom ramlade sig upp i mitt knä där hon satt och grät och tittade på mig (hade det varit som vanligt hade hon i det läget gått till sin pappa eller mamma). Hon satt kvar helt länge och när lillebror hämtade melon datt hon kvar och började mata mig med melon. Hon åt inget själv men kände väl att jag var fågelungeynklig för sedan började hon ta melonbitar, tugga på dem och lägga in dem i min mun. Så himla fint!

Är så tacksam för de små liven i mitt liv.

2 thoughts on “Babypower! Tröstande barn.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *