Att oroa sig över vad andra tycker och tänker om en.

Nej men nu tycker jag att det är lite sorgligt. Satt och kollade på Therese Lindgrens videos på Youtube igår och i en av de senaste pratade hon om att hon aldrig, och inte heller ännu, vågar vara riktigt sig själv, att hon tänker för mycket på vad andra tycker och tänker om henne. Det gör att hon inte klär sig som hon vill, säger vilken musik hon lyssnar på eftersom folk kan tycka att det är konstigt, hon sminkar sig inte som hon vill etcetera etcetera. Så halkade jag imorse in på Nina Campiones blogg och där skriver hon ett inlägg som också handlar om det här med vad folk tycker och tänker och att hon mår dåligt för att hon jämför sig så mycket på Instagram, om någon får massa mer likes på sina bilder och sådant. Och jag blir liksom bara men hallå nej sluta snälla sluta må dåligt över sådant! Och om de känner så, så känner säkert väldigt många mer så och då vill jag bara säga att nej sluta snälla må dåligt över sådant, alla!

Jag kan inte ge råd för att alla skall bli lyckliga, jag menar jag själv är ju inte lycklig jämt och alltid (det är väl ingen för den delen). Men en sak vet jag som gör allt så mycket bättre:

Sluta bry dig om vad andra kan tänkas tycka och tänka om dig och det du gör!

Låter ju lätt att säga sådär men har man ägnat sig åt att nojja över sådant hela livet är det väl inte lika lätt att bara applicera det på sitt liv, men vill ändå ha det sagt: just do it, sluta oroa dig! Och jag menar såklart inte att man inte skall bry sig om folk, klart man skall vara snäll och omtänksam. Det jag menar är helt enkelt att du inte behöver bry dig om deras tankar om dig när det kommer till saker som de inte har att göra med. Såsom till exempel hur du lever ditt liv och hur du klär dig.

Jag har aldrig brytt mig om vad folk tycker och tänker om mig. Alltså då inte att jag inte brytt mig om folk, jag har bara inte brytt mig om deras åsikt om mig. Enda undantaget är burlesk vs skola, det har inte varit en helt lätt kombo, men en annan sak när det är barn ju. Men sak samma med den saken, det är ju oftast inte sådant folk nojjar över.

Några tips: klä dig i det du tycker är snyggt, det som du vill, oavsett om det är ”din stil”, ”passar din kroppstyp”, ”du är för gammal för att klä dig så” OCH SÅ VIDARE. Sminka dig som du vill, eller inte alls om du vill, färga håret eller klipp det precis som DU vill, inte vad som är lämpligt för din ålder, passar din ansiktsform eller framhäver eller döljer vissa drag. Vill du klä dig i höga klackar trots att du är mycket längre än genomsnittet? GÖR DET. Vill ha korta tighta kjolar trots att du tror att du är för tjock för det? HA DET (man KAN inte vara för tjock, smal, kort eller lång för att bära något, gå inte på det.)

Satsa på din dröm även om folk säger att det inte kommer funka, att du är för ung eller för gammal, att du borde göra något annat. Var DIG. Du lever NU, och vi har faktiskt inte svart på vitt att det kommer fler chanser så kör NU.

Hade jag brytt mig om vad folk tycker och tänker hade livet jag levt sett mycket tråkigare ut. Livet jag lever NU med för del delen, jag hade antagligen inte färgat håret blått EFTERSOM JAG SNART ÄR 38 ÅR. Jag hade kanske inte gift mig med en tjej FÖR DET GÖR JU INTE ALLA DIREKT. Halva min garderob hade antagligen inte bestått av magkorta toppar och så vidare och så vidare. Jag kan inte ens tänka mig tanken att bry mig om vad andra tycker och tänker om mig, får klaustrofobi och andnöd. Så följ mitt exempel och kör, bara KÖR!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *