Archives

Hopp om en brighter future

Hej hej! Här sitter jag i mina nya topp som jag köpte på Hyllis idag för 15 kr! Alltså Hyllis.. knappt att jag vill tipsa för jag vill ha det för mig själv men måste ju sprida en såhär bra sak vidare! Hyllis är en second hand affär som har öppnat nära mig, ja det är faktiskt min närmsta affär. Jag fyndar typ VARJE gång jag är där! Folk hyr hyllor och säljer sina grejer och tack och lov ofta bra grejer till bra pris. Håret är kort det också ja, har en liten extrnsionpaus och känner mig som vanligt förvirrad med ett sådant här lätt huvud och såhär lite hår att pyssla med.

Mennn det var inte framförallt detta jag tänkte informera om nu utan en så fin sak som hände igår! På fredagarna jobbar jag i förskoleklass på förmiddagarna, det är den klass som jag kommer jobba i helt sedan då när mina treor gått upp till mellanstadiet, om jag är kvar på skolan då. Iallafall så började jag dagen med att läsa denna fantastiska bok, Piraterna och regnbågsskatten. Jag läser bara bra böcker för barnen, jag undervisar bara om bra saker och jag ger bara bra exempel på saker. Jajamän så bra är jag! Hähä nä men det jag menar är att jag är sjukt bra genusmässigt. Skolundervisningen är såpass mansdominerad att jag drar in kvinnor och tjejer så ofta jag kan. Något faktiskt inte många tänker på. Men är väl en av mina styrkor i skolan skulle jag säga.

Den lilla lilla kattungen som är där fick skickas runt mellan barnen i en ring, de fick bara prata när de höll i kattungen och skulle då berätta något om sig själva, om de ville. Jag hade alltså ställt frågor från början och svarade också på dem. En fråga var; vad vill du bli när du blir stor? Och då hände något så himla fint som jag inte alls var beredd på! De flesta flickor svarade popstjärna, någon svarade sjöjungfru och någon annan lärare. Bland pojkarna var det absolut vanligaste svaret; jag vill bli pappa. Och det kändes ju himla fint! Värmde mitt kalla genushjärta som så ofta blir kallt i skolans värld:) Känns som det finns hopp om en brighter future och sånt!

Våldtäkten i Fittja

Nej men alltså jag hittar inte orden för hur hemskt och fruktansvärt och fasansfullt det är alla (att ens behöva skriva alla) männen som våldtog kvinnan i Fittja nu GÅR FRIA. Är det ett skämt?? Nej men tyvärr inte, vad det är är ett HÅN. Ett hån mot kvinnan som blev våldtagen, ett hån mot alla kvinnor. Det säger att du kan göra det värsta som finns, det är helt lugnt, slå oss, våldta oss, håna oss, förnedra oss, spotta på oss. Det är lugnt, ingen kommer straffa dig! Är du man och funderar på att göra detta mot en kvinna så juuuuuust do it! Fast gör inte det. För fatta gärna bättre än rättssystemet.

Alltså det här är så hemskt. Hur människor kan få göra såhär mot andra människor.

  1. Hur de kan göra det.
  2. Att de får göra det ostraffat.

Vill faktiskt bara gråta, samt slå ihjäl rätt många rätt långsamt.

 

Det här med att #metoo skulle ha gått för långt…

Nej men jag orkar inte. Jag blir så frustrerad, så uppgiven, så stridslysten, så arg, allt på samma gång. Orkar inte människor, hur kan så många vara så dumma i huvudet? Hur kan jag fortfarande bli förvånad?

Men det här. Folk som säger att #metoo har gått för långt. Jag har en stark känsla av att det är samma människor som innan sa att men oh, vad är det här för löjligt, det kommer dö ut inom ett par veckor, det kommer inte göra någon skillnad.

Men så gjorde det skillnad, för det växte och växte och det fick sticka i ögonen på alla hur många det är som varit utsatta för någon form av övergrepp/trakasserier, av män. Respekterade och uppsatta män blev av med sina positioner (jojo, Donald Trump är fortfarande kvar och många med honom, men många andra är de som faktiskt fick betala priset för sina handlingar). Det spred sig till olika yrkesgrupper, det visade på att det finns överallt. Alla visste redan att det finns överallt, säger en del då, men nej, det visste faktiskt inte alla. Det vet fortfarande inte alla, men fler nu. De som startade #metoo utsågs till persons of the year av TIME Magazine. Det händer fortfarande, det sprider sig ännu.

Så vad är det då som har gått för långt med #metoo? Är det att det fortsätter? Att det visade sig vara så många som ville skriva under på det? Ville ni att det skulle vara en liten grej som dog ut efter ett par veckor bara och så inget mer med det? Klart ni ville. Men nu blev det inte så.

Jaja, män vågar inte ragga längre, spelet mellan män och kvinnor försvinner och blabla, jag har hört er. Men jag respekterar inte er åsikt. För det är bara när man har missuppfattat som man har den åsikten.

Någon har använt hashtagen som inte skulle ha gjort det anser ni, för att få uppmärsamhet bara. På samma sätt som kvinnor i alla tider har anklagat män för våldtäkt för att få uppmärksamhet. Ja ni vet den där härliga uppmärksamheten det ger i att andra ser en och tycker synd om en och massvis med människor börjar hata en. Nej, det är inget som sker, kanske något enstaka fall -det finns alltid undantag- men att kvinnor anklagar män för våldtäkt sker såpass sällan att det är ett marginellt problem. Mäns sexuella våld mot kvinnor är ett reellt problem.

Att säga att någon använt hashtagen utan att det var så farligt är som att säga men det där lilla, till någon som har skurit sig. Det förstör.

Så nej, #metoo har inte gått för lång, det har bara börjat.

Att köpa någon annans kropp

Ja här stod jag och funderar över prostitution innan jag skulle iväg till jobbet. Ja, inte som karriärsbyte utan prostitution överlag. Eller de som vill legalisera prostitution, kan jag ju hårdra ner det till. Jag tänker på de som vill att all sexhandel skall vara laglig, att man skall kunna köpa en människa utan att riskera att få några jävla böter. De människorna tänker jag på. Och på de som kämpar för sexarbetares rättigheter, och därför vill legalisera prostitutionen. Jag tänker även på de som kallar sig för sexarbetare och därför för andra prostituerades talan, att dessa personer själva ofta inte säljer sin kropp rent fysiskt utan kanske jobbar med sexrelaterade saker på andra sätt. Varför kallar de sig sexarbetare ens? Eller aa, jag skulle kunna förstå det om de var frikopplade från de som säljer sina kroppar fysiskt, men just när de för deras talan och pratar hej vilt om att få välja själv och dumma dumma feminister som inte respekterar oss. Då förstår jag inte.

Jag tänker på det.

Och jag tänker på hur jag själv ändrat tankar i frågan. När jag i min ungdom för tusen år sedan blev feminist förkastade jag prostitutionen hårt, jag hatade att det fanns och jag hatade män som köpte sex. Den inställningen behöll jag tills jag blev något jag såhär i efterhand kan se var en väldigt liberal feminist. Jag såg då inte strukturer på samma sätt utan gick ner på individansvar och uppmanade alla tjejer att stå upp för sig själva, ta för er då, var inte så jävla mesiga. Det grundade sig väl i en frustration och jag upplevde det då som att alla offeriserade sig. DÅ ansåg jag om prostitution att alla får väl göra som man vill med sin egen kropp, jag tänker då inte hindra någon.

Nu tänker jag inte så längre. Jag hatar fenomenet sexköp. Jag förstår inte för mitt liv hur man kan kalla sig själv för feminist och samtidigt tycka att det är helt okej med att kvinnors kroppar är en handelsvara (ja, jag vet att det finns både trans, ickebinära och män som säljer sina kroppar också men kvinnor är överrepresenterade i gruppen så jag benämner gruppen kvinnor även om det såklart inkluderar övriga i dessa tankar också). Och det är männen jag hatar mest, männen som köper sex. Jag hatar såklart inte de som säljer sex, ser inte ens ner på dem. Tycker dock synd om dem trots att jag själv hatar att vara en sådan som folk tycker synd om när det är något.

Självklart finns det de som vill vara prostituerade. Det finns även de som har Mc Donalds som sitt drömjobb, de som är jägare, de som är styckare. Allt kan man inte förstå. Men de som vill sälja sig själva har såklart oftast helt andra förutsättningar än de som gör de men helst vill göra något annat. Det FINNS de som har det som en typ hobby såklart, de som är lyxeskorter och drar in massa pengar på det och trivs med sina arbetsvillkor, för det är de själva som satt sina arbetsvillkor. Men sedan finns de alla de som ägnar sig åt prostitution inte för att de har valt det utan för att det var det enda valet. De flesta vill faktiskt inte vara prostituerade, tro det eller ej. Kanske har de valt det som ett självskadebeteende som sedan eskalerat. Och självklart skall de få vara säkra, om de inte hittar något sätt att ta sig ur det istället. Självklart skall män inte få våldta dem och utnyttja deras kroppar på ett sätt som inte är överenskommet. Men hur skall det gå att garantera? Knappast att det går att garantera bara för att man legaliserar prostitution.

Jag kom att tänka på alla vidarespår från #metoo, hur många yrkeskårer som gått ut för att berätta om övergrepp i just deras yrkeskår. Hur fantastiskt det är men hur hemskt det är att det finns överallt (om någon nu var osäker på det innan). Hur stor andel av de prostituerade tror ni skulle skriva under på att övergrepp skett inom deras yrkeskår? Jamen typ alla va? Knappast att män som köper sex känner någon större respekt för kvinnorna de köper det av.

Detta kan man såklart hitta på fler ställen men jag kan varmt rekommendera instagramkontot @prostitutionens_verklighet. Där finns utöver prostituerades egna berättelser även printscreens från diverse forum där män rekommenderar eller avråder från olika prostituerade kvinnor. Inte i de mest respektfulla ordalag, icke så förvånande nog. Faktiskt i så respektlösa ordalag att de, och enbart de, skulle kunna få mig att hata prostitution.

Tanken slår mig också på alla de män som tror att alla kvinnor säljer sig själva för nöjes skull, för att de njuter av sexet, för att de har det som en kul liten hobby. Jävla idioter alltså. Hur kan man tro på det om någon säger så? Återigen, klart de finns men de är en så liten del av alla de som dragits in i trafficking, de som prostituerar sig för att de inte ser någon annan utväg, de som självskadar sig själva, de som har ett beroende att försörja, att de knappt är värda att nämna. Jamen lite som att det är män som står för  98% av det sexuella våldet men folk ändå skall hålla på med att kvinnor gör faktiskt också så! Det är en liten procent, det kan inte definiera hela grejen.

Män som köper sex, det kan, likt män som ägnar sig åt sexuellt våld, vara vem som helst. Det är inte samma fåtal män som kryper fram ur buskarna och ägnar sig åt allt kvinnoförnedrande. Du känner säkert någon, jag vet att jag känner någon. Och det är ett problem. Det är ett problem att män köper kvinnors kroppar, det är det yttersta beviset på att vi lever i ett patriarkat, en ojämställd värld. Ett ojämställt land.

Jag är stolt över Sveriges lagstiftning i frågan, att det är männen som döms, inte kvinnorna. För som sagt, det är männen som gör fel, inte de kvinnor som av olika anledningar hamnat i prostitution. Även om nu lagen inte följs så finns den. På samma sätt som att det är straffbart att våldta, att förgripa sig på barn, att skada djur, att misshandla människor. Folk följer det inte för det. Men lagen finns och den säger att det är fel. Jag skulle inte kunna tänka mig att bo i ett land som inte har lagar som inskränker på prostitutionen för det säger något när det finns, även om det inte efterföljs.

Nej, jag fattar det inte. Jag fattar inte hur man kan sätta sig över en annan människa och köpa hennes kropp för att få göra vad man vill med den en timma, hur kan man inte se det problematiska i det? Och HUR kan man då som feminist försvara det? Som sagt har jag själv varit där och tyckt att allt är upp till var och en. Tack och lov vaknade jag upp ur den tillfälliga psykosen och hittade strukturerna igen, såg att allt är en del av något större; av mäns förtryck mot kvinnor. Kvinnor som vill ta bort lagstiftningen springer bara sexköpares ärenden, de skyddar inte de som säljer sig själva.

Bästa halloweenoutfit-tipset!

En del firar ju halloween helgen som var och en del helgen därpå, så detta tips får man ju säga riktar sig mer till de som (eventuellt felaktigt…) firar nästa helg! För övriga så är det ju bara att njuta av min briljans och samla på sig tips till nästa år hehe. Men iallafall! Mitt bästa halloweenoutfit-tips (som slår sexy nurse och sexyvadsomhelst med hästlängder) ÄR att addera zombie till random feminist-ikon! Själv valde jag då att zombifiera Rosie the riveter och det gjorde jag på detta vis:

Känner man nu att aha oj oj där fick hon till det men hur gjorde hon egentligen med sminket? Så kan jag säga att jo, det gjorde jag såhär!Att jag föredrar att vanligtvis använda ögonskuggor i lilabrungrå nyans är en stor fördel när man skall sminka zombie! Lätt bästa nyanserna till håligheter, blåmärken och allmän död. Röd läpp-penna och grå kajalpenna blir exemplariska sprickor och vitt puder och rött läppstift som färskt blod binder samman hela zombielooken på ett finfint sätt!

SÅ! Nu är det bara att välja hjälte att zombifiera, lycka till!

Vadå får man inte ragga nu längre heller?

Har sett en hel del sådana här kommentarer i #metoo‘s kölvatten. Män (och deprimerande nog -kvinnor) som tycker att allt har gått för långt nu. Det är häxjakt hit och falska anklagelser dit, överdrifter hit och tålduingenting?? dit.

Det stör mig, såklart.

En av de sakerna som stör mig allra mest är det som Alexander Bard här ovan är ett exempel på. MÄH VADÅ SKALL MAN INTE ENS FÅ FLIRTA NU LÄNGRE DÅ?? Detta verkar vara en utbredd frågeställning för jag har sett den på flera ställen. Både från män som då ”förfärat” undrat detta och från kvinnor som bedyrar att jorå killar, mig får ni flirta med hur ni vill!

Hur i helvete får man det till att det ens handlar om det? HUR kan man ha så svårt att se skillnad på flirta och begå övergrepp? Jag vet inte hur folk flirtar nuförtiden men är det åt övergreppshållet, typ att man sticker in fingrar i tjejers trosor, trycker sitt kön mot dem eller slickar dem i örat kanske man faktiskt skall hålla sig ifrån det då, eller lära sig att ragga på ett annat sätt. Alltså om jag inte minns saken helt fel så är väl att börja prata med någon ett rätt bra flirt-tips? Det behöver inte inbegripa tafs för den sakens skull, eller ja, när jag tänker tillbaka på lyckade flirtningar så har det inte gjort det iallafall. Eller om man då flirtar på nätet, även där är en bra idé att börja prata, kanske inte skicka bilder på sitt kön det första man gör, det är liksom inte att flirta, det är att göra något som är fel, om det var oklart. Det kanske är det som män som skriver att man inte får flirta längre, räknar som flirt? I sådana fall så nej, då får du inte flirta mer.

Det här med att ta folk på rumpan, att folk fortfarande gör det? En bekant till mig skrev till mig i all #metoo-debatt att du har väl också tagit en och annan på rumpan på krogen? Precis som att det vore norm att man har gjort det? Nej, svarade jag honom, det har jag faktiskt inte gjort. För varför skulle jag ha gjort det? Varför skall någon göra det? Tror någon seriöst att någon annan tycker att det är skönt och lite spännande när en främling tar en på rumpan? Alltså myfuckinggod det känns som himla 60-tal! Eller vilket tal som helst som är för länge sedan. Det känns så buskis.

Jag tycker frågan är så pinsam, skall man inte få flirta längre nu? Man är så dum om man ställer den frågan, så ignorant och så puckad. Jag personligen skulle tycka det vore jätteskönt om män slutade ragga, men jag kan lova att många andra kvinnor inte känner så. Obs! Beroende på hur raggandet sker då, blir ju trots allt lite osäker när männen själva blir så osäkra på om de vågar fortsätta. Kanske ÄR det övergrepp de ägnar sig åt i sin raggning och då kan jag istället lova att andra kvinnor inte heller vill bli raggade på. Suck! Jag blir ju helt förvirrad.

Kanske är det så att de män som inte uppgivet undrar om de ens vågar flirta längre, de kan lugnt fortsätta, medan de män som ställer frågan borde ta sig en funderare på sitt flirtnings-sätt, och kanske eventuellt, sluta flirta.

Nej Elisabet Höglund – du är INTE Sveriges mest hatade kvinna i sociala medier.

Jag vaknade arg idag. Blev inte gladare av att läsa Elisabet Höglunds senaste blogginlägg där hon beklagar sig över att hon nu är Sveriges mest hatade kvinna på sociala medier, efter sin debattartikel igår. I got news for you Elisabet Höglund; det är du inte. Jag läste lite i ditt kommentarsfält (var tvungen att sluta efter en stund för att gå ut och kräkas). Sedan kom jag in på något inlägg som Lady Dahmer skrivit och jag råkade liksom ramla in bland kommentarerna där också. Jag kom vidare till ett inlägg som en annan framstående feminist skrivit och likväl där hamnade jag bland kommentarerna. Sedan var jag tvungen att kräkas igen.

För låt mig göra en sak klar. Gör du något som slår feministerna på fingrarna, läs; Elisabet Höglunds debattartikel, Anders Borgs blottande, tafsande och kränkande etc… DÅ fylls ditt kommentarsfält av hejapåhejadig-inlägg. Gör du ett feministiskt inlägg som sugs upp av debatten… DÅ kan du räkna med en hatstorm bland kommentarerna. Främst från män, men även från kvinnor som inte har en aning om vad systerskap och hålla rygg är.

Så Elisabet, snyft snyft; du är inte Sveriges mest hatade kvinna på sociala medier. Du vet det är bland feministerna du hittar de hatade kvinnorna, inte bland de -som du- som håller männens ryggar, ni riskerar inget. Feministerna är inte i överflöd i detta land, det finns ingen feministlobby som styr över media och samhället. Den där lobbyn är påhittad av de som ser feminismen som ett hot mot sin agenda.

Med det inte sagt att feminismen inte är en gräsrotsrörelse som tar fart och växer allt mer, den kommer vara omöjlig att stoppa hur mycket ni än försöker. Men än så länge så kan du vara lugn Elisabet, hatet du känner av är bara ett uns av det hat som Sveriges framträdande feminister känner varje dag.

MEN vem vore väl jag om jag inte bemötte några saker av de som gör mig rosenrasande i Elisabet Höglunds blogginlägg?

You say:

Å andra sidan känner jag att det ibland kan bli helt fel med den här sortens kollektiva upprop, när ett stort kollektiv av kvinnor skuldbelägger i stort sett alla män.

I say:

Så när kvinnor går ihop med sina gemensamma erfarenheter av mäns övergrepp så blir det fel för att ”i stort sett alla män” blir skuldbelagda? Det är alltså återigen männen det är synd om nu?

You say:

Jag anser att det är viktigt att klargöra vad man menar med sexuella trakasserier.

I say:

Eh, varför? Varför är det viktigt att klargöra det? Ta en titt på den här pyramiden istället för att se att allt hänger ihop. De må vara fristående händelser när de delas upp på alla kvinnor men tillsammans är det inte separata händelser utan delar av något större, av ett system.:

You say:

Ibland kan det som jag ser det kännas befriande med lite flirtiga relationer mellan män och kvinnor på en arbetsplats.

I say:

Men jaha? Vad har det med någonting att göra? Är det en gemensam flirt två människor emellan så kan jag garantera dig att ingen gjort en ”#metoo – killen jag flirtar med på jobbet flirtar tillbaka”-status, så oroa dig inte för det.

You say (och seriöst, det här gör mig argast):

Jag bagatelliserar inte sexuella trakasserier, tvärtom. De är ett allvarligt samhällsproblem. Samtidigt leder skräcken hos många kvinnor att  bli antastade av en man till en närmast fientlig inställning mellan män och kvinnor. Jag har aldrig någonsin upplevt så mycket manshat bland kvinnor som idag. Bekännelserna på hashtaggen #Metoo är ett tydligt exempel på detta manshat.

I say:

JO det gör du.

Och va va VA?! Så vi kvinnor är att ansvara för att många av oss känner en skräck inför att bli utsatt av män, leder DET till en fientlig inställning mellan män och kvinnor? Det är inte mäns sexuella våld som kan vara en bidragande faktor till denna fientliga inställning? Dessutom lider väl de flesta av rädsla mer än av hat, men det är också en del av manshat menar du då eller? HUR kan du se #metoo-berättelserna som manshat?! Du kanske skrev fel där och menar att de tyder på kvinnohat? Ja, för det är nämligen vad de gör.

You say:

Radikalfeminismen ser jag också som en kraft som kan göra mer skada än nytta.”

I say:

Jag orkar inte mer. Men jag orkar ändå för jag måste orka. Varför drar du in radikalfeminismen här Elisabet Höglund? Menar du att #metoo är radikalfeminism eller vad menar du är radikalfeminism? Och vad gör den för skada? Du kanske har mixat ihop det här också, eller menar du att männen är helt utan skuld liksom?

You say:

Jag hävdar bestämt att den här sortens kollektiva hatkonvulsioner som vi ser i hashtaggen #Metoo gör att vi riskerar att förlora proportionerna […]

I say:

Hatkonvulsioner, really??!! Det handlar om att synliggöra ett massivt problem som har helt enorma proportioner, oftast syns det inte, märks inte. Med #metoo har problemet fått massvis med ansikten, inte för att det är de som är problemet men de är alla bevis för att det finns. BÅDE de som lagt upp statusen på grund utav kränkningar på krogen såsom att män tafsar och de som lagt upp den för att någon har våldtagit dem. För som tidigare sagts; allt är en del av samma problem. Allt är en del av normaliseringen, accepterandet av MÄNS hat mot kvinnor, inte kvinnors hat mot män – för det hatet hittar du inte bland dessa inlägg.

Elisabet Höglund, snälla lägg inte upp något mer om detta nu – lär dig av vad de som kritiserar dig säger istället.

#metoo, ett öppet brev till Elisabet Höglund

Kanske var det den här bilden som fick en fotograf att publicera nakenbilder på mig i en tidning utan att fråga mig först, bilder som jag inte ens visste fanns för han lovade att man ”inte såg något” ur den vinkeln. Eller vad tror du Elisabet Höglund?

 

Ojdå Elisabet Höglund, nu blev det lite tokigt här. Jag syftar såklart på din debattartikel i Expressen där det helt klart framstår som om du tycker att det här med #metoo är något rätt störande.

#metoo, hashtagen som cirkulerar på sociala medier och läggs ut av de som någon gång blivit utsatta för mäns sexuella våld. Det blev visst rätt många som delade den. För många mot vad det borde vara förstår man att du tänker när du börjar härja om vad som egentligen är sexuella övergrepp… Är det våldtäkt och det där riktigt hemska sakerna eller tycker folk att det är även när någon man nyper en i rumpan ”bara”? Kan det vara så att någon delat detta #metoo som inte hade rätten att göra det? Någon som inte alls blivit gruppvåldtagen utan bara nypt?! OMFG, det vore katastrof, nej, nu får vi ta och dela upp här. Rätt skall vara rätt. Behövde du tvivla på om det var ditt fel eller inte, om du överreagerade, om det inte var så farligt egentligen, ja nä, då var det nog inte sexuella trakasserier. SKOJA! Det var det visst, kände du som att det var det, ja då var det det. Vad än Elisabet Höglund och a whole lot of män försöker få dig att tycka.

 

Kanske var det den här bilden som fick min kompis att ha sex med mig när jag hade däckat en gång för länge sedan, som började, fortsatte och avslutade när jag var helt borta. Eller vad tror du Elisabet Höglund?

 

Det här stycket ur din debattartikel, Elisabet Höglund, får mig att vilja kasta glas och tallrikar in i väggen, ja lite på dig också faktiskt:

”En ung manlig kollega berättade för mig för några år sen att han var livrädd för att ens titta på en tjej på jobbet med risk för att hon skulle anmäla honom för sexuella trakasserier. Detta är naturligtvis ingen bra jordmån för ett avspänt förhållande mellan män och kvinnor. Män och kvinnor måste våga närma sig varandra. Om en man lägger sin hand på min arm så ser jag det inte automatiskt som ett uttryck för sexuella trakasserier. Det kan vara vänskap också. Vi kvinnor behöver inte se en potentiell våldtäktsman i varje karl. ”

 

Kanske var det när jag gjorde det här på scenen som gjorde att en hel del män genom åren trott att de fick ta på min kropp och kommentera den hur de än velat. Eller vad tror du Elisabet Höglund?

 

Ja jo, stackars den mannen som går runt och är livrädd! Måste ju gå att jämföra med alla de kvinnor som är livrädda när de går hem på natten, när de åker buss och ett gäng killar närmar sig, när någon man springer mot dem och så vidare och så vidare i all oändlighet. Att titta på har ju ofta räckt för att bli dömd för sexuella trakasserier.. nej oj haha vad säger jag? Jag menar att även den som våldtagit döms sällan för detVåga närma sig varandra? Alltså seriöst, våga närma sig varandra? 1, varför? Jag vill inte att någon man skall närma sig mig. Men 2, det handlar väl för fuck sake inte om det? Det är rätt stor skillnad på att närma sig och på att antasta. Nej, jag tror faktiskt inte heller att om en man lägger sin hand på min arm, att det måste vara sexuella trakasserier. DÄREMOT, kan det vara det, beroende på vem det är och hur han lägger handen på armen.

Du raljerar lite käckt om enkla lösningar på problemet.

Elisabet Höglunds tips att ta till när man blir nypt i rumpan av en man:

  1. Nyp tillbaka!
  2. Slå honom på käften!

Men då bara… Kollar vi lite på det. Nypa tillbaka? Skall jag behöva ha min hand på en främmande mans rumpa bara för att han tog på mig? Jag skall alltså behöva ta i hans rumpa trots att det är det sista jag vill när jag precis har blivit antastad. Och vänta nu här, om jag nyper tillbaka, är inte då risken extremt stor att han intefattar att man inte får göra så utan tycker att det är en lite kul grej och oj det här var ju ett bra sätt att närma sig en tjej, hon fattar piken och raggar tillbaka! Så går vi till det här med att slå, jag förstår dig Elisabet. Det är faktiskt det jag vill göra och har gjort flera gånger. Men om vi tittar på det generellt, är det alltid som det tillfället infinner sig? Det kan ju handla om rätt trängda situationer där rädsla är väldigt inblandat, behöver inte vara i en offentlig miljö där det finns ett skyddsnät närvarande. Sedan när blev det ens vår skyldighet att agera och inte männens att inte agera. Det du håller på med kallas att lägga skulden på offret och det känns inte helt fräscht alltså.

 

 

Kanske var det den här bilden som ledde till det där som jag inte ens vill prata om eller tänka på, men som alltid finns med mig hur jag än försöker göra mig av med det. Eller vad tror du Elisabet Höglund?

 

Elisabet Höglund, du säger att ”Och varför lägger kända och okända kvinnor ut nakna eller halvnakna bilder på sig själva på Facebook och Instagram? Samtidigt klagar kvinnor på hur männen exploaterar och trakasserar dem sexuellt. Min slutsats är: Vissa kvinnor bär faktiskt själva en del av ansvaret. Lägger du ut en nakenbild på dig själv, så signalerar du till omvärlden att det är okej att närma sig dig.” Jag tolkar dig här som att jag, som haft en karriär som burleskartist och pinuppa… Jag får faktiskt skylla mig själv.

Du, Elisabet Höglund, här i detta inlägget är några av alla lättklädda bilder på mig*, det finns kanske tusen till. Men vet du? Det är inte okej att närma sig mig om jag inte säger att du får det, för det. Det är aldrig okej att närma sig någon som inte vill bli närmad, vare sig det verkar så på bild eller inte. Jag tar inte på mig något av ansvaret. INGEN får exploatera och trakassera mig sexuellt bara för att jag ägnat mig åt lättklädda yrkesbanor. På dig låter det som att du menar lite att jag får skylla mig själv och att jag fick skylla mig själv. Den gången. För vet du? Jag orkade inte rota i det innan, jag ville inte dela det (inte ens med en liten allmängiltig hashtag som det kunde dölja sig i och som varenda kvinna skulle kunna använda för varje kvinna har varit där), men tack vare din totala brist på respekt för de som blivit offer för män och inte haft makten just då att sätta något emot så: #metoo.

 

*Nej, jag tror inte att mina bilder eller något av mina uppträdanden lett fram till att någon tagit sig friheter med min kropp. Bilderna har i de flesta tillfällen dessutom tillkommit efter de texter som står under dem. Det som står under dem dock, är från mitt liv. Utsaxat från en hel del annat. Inget av det har skett för att jag tagit lättklädda bilder eller dansar lättklätt på scen. De har skett på grund utav att jag var en flicka och kvinna och för att de var en man.

Kvinnor är också svin faktiskt! Tycker en del.

Från GT i fredags.

En liten granskning av de nazister som anhölls för upplopp vid nazistdemonstrationen förra lördagen. Störst foto (på omslaget) har Simon Lindberg fått. Det känns ju rätt och rimligt eftersom det är rätt spektakulärt att deras ledare anhölls. Men näst störst bild då? Samt störst i tidningen? Jo, Josefine Engström. Och vad utmärker då henne? Tja, av beskrivningen att döma ingenting, hon har inte gjort något som är värre än vad de andra gjort, hon har inte oprovocerat attackerat ett par som en av de på bilderna gjort, hon är ingen ledare inom NMR, som ett par av de andra på bilderna är. MEN hon är kvinna. I NMR är det mest män, det syntes ju även på demonstrationen, män män och åter män, som oftast när det kommer till våld. Men alltså, inte baramän. Jag antar att detta är att jämföra med inte alla män.

Se! även kvinnor är svin! Säger detta reportage mig, på samma sätt som det ofta framhålls att det även finns kvinnor som är pedofiler och kvinnor som våldtar. Ja, det finns svin inom alla kön, men ställer man upp kvinnor och män sida vid sida och kollar på statistiken så är de som är svin när det kommer till det svinigaste, män. Män står för 98% av det sexuella våldet, vill bara flika in det.

Pressen är -i allra högsta utsträckning- mansägd, är detta anledningen till att Josefine Engström har fått störst bild i tidningen, för att det skall framhävas lite extra att se, kvinnor är också dumma?! På samma sätt som till exempel våldtäkter gärna skjuts bort från media, eller inte våldtäkt i allmänhet kanske, men det där att det är vanliga män som utför dem, inte något creepy psycho i buskarna. För överfallsvåldtäkter skrivs det om, men det är inte främst överfallsvåldtäkter som sker. Främst sker våldtäkter av någon närstående till offret – det skrivs bara inte så mycket om dem. Kanske känns tanken på att framhärda att det är vem som helst som kan vara en våldtäktsman lite för obehaglig för det innebär ju också att de som äger media… de skulle också kunna vara våldtäktsmän! Och det kan de ju inte vara! Bort med sådana tankar, vem som helst kan inte göra det här, måste vara en extremt avvikande person.

Antagligen även därför som det är mer troligt att se en rubrik som lyder; 33-årig tvåbarnsmamma våldtagen på krogen. Än; 37-årig trebarnspappa våldtog kvinna på krogen. Tänker ni nu men att oooh vad löjlig du är, så är det inte alls?! Kolla rubrikerna då säger jag bara. När nu våldtäkt väl är en rubrik. Kvinnan och hennes familje- eller jobbstatus tas 100% oftare upp än mannens. Kanske är det för att förmänskliga det kvinnliga offret men helst inte säga så mycket om den där manliga förövaren, det var nog någon som inte hade några kompisar, någon som kanske inte ens hade ett hem, någon som bodde i en buske någonstans och var galen. Det var hur som helst ingen vanlig man! Ingen trebarnspappa som har ett välbetalt jobb och massa kompisar, nej nej! Så kan det ju inte vara, såklart.

Första kvinnan på månen..

Förut berättade en för mig att en kvinna för första gången skall döma i en fotbollsmatch i Tysklands bästa liga. Detta drog mig snabbt och brutalt tillbaka ett par timmar till då jag stått och haft en lektion om Marie Curie. Jag berättade då att Marie Curie var den första personen som vann två Nobelpris, hon var också den första (och är fortfarande en av endast två) som vann Nobelpris i två olika ämnen (kemi och fysik). Jag berättade också att Marie Curie var den första kvinnan som vann Nobelpriset, detta var 1903. Och fortfarande håller vi på att säga att det blir den första kvinnan. Och det finns så sjukt många tillfällen där vi inte ens har sagt den första kvinnan. Den första kvinnliga statsminister i Sverige, den första kvinnliga presidenten i USA, den första kvinnan på månen, och jag kan fortsätta i all oändlighet känns det som. Och vi lever 2017! Hur i helvete kan det gå så långsamt?? Hur kan det fortfarande vara den första kvinnan? För märk väl det är inte att personer säger den första kvinnan som gör mig förbannad alltså, det är att det fortfarande behövs sägas, för att det ärså.

Och det jobbiga. Jag vet ju redan nu om vi återgår till kvinnan som skall döma i Tyskland, att hon kommer få ta emot massa sexistiska kommentarer, hon kommer säkerligen få sexuella hot. Hot som har en helt annan karaktär än de hot en manlig domare kanske skulle få. För vi lever i en värld som så ofta gör mig så sjukt arg. Jag är trött nu, trött på att jämt behöva vara arg. Saker måste ändras, nu! Det behöver inte få ta sin tid, det behöver ske nu!

Jag vill att det inte skall dröja länge tills alla den första kvinnan, är i imperfekt, något barn kan se tillbaka på och kanske tycka det är konstigt att det var så nyligen men att det ändå har varit, inte ligger där framme någonstans, kanske långt fram. Nej, nu. Det måste ske NU.