Archives

Söndagsmix

Mm här står man och tänker så det stänker och nyper i den lilla kinden. Är ni rädda för Corona? Alltså så tröttsamt att ens skriva om det för det är ju överallt men också svårt att liksom bara ignorera det, eller ja, det går ju inte ens..

Jag tycker allt omkring är mest obehagligt, att allt ändras och inget är som det skall. Jag tycker synd om alla småföretagare som kanske precis startat upp sin verksamhet och håller man inte på med att sälja toalettpapper så verkar inte folk så shoppingsugna direkt, eller sugna på att gå och se på någon form av underhållning eller gå ut och äta eller typ någonting som har med någon form av konsumtion att göra. Så uppenbart det blir hur allt hänger på konsumtion! Och så bra det är för jorden att få slippa produktions och konsumtionshetsen för ett litet tag. Ja som jag skrev om i förra inlägget också. Men den tanken får verkligen mer och mer kraft. Att jorden vill ta, behöver ta, måste ta ett andetag. En liten paus. Hoppas att folk förstår mer efteråt, att vi måste skärpa oss. Inte köra på så hårt. Hoppas det.

Ja vi hade lite konsumtionshets för en stund vi och köpte på oss lite blöjor och papper. Men mm, ingen orimlig shopping direkt, vi är ju ändå 4 i familjen (bara en som behöver blöjor men desto fler som använder toapapper) och dessutom får man rabattkupong på 100:- vid köp av tre paket blöjor. Glömde dock använda rabattkupongen haha.

Så glad att jag inte är höggravid nu, skulle kännas så himla nojigt att föda i dessa tider när man inte vet om personalen kommer räcka till eller behövas till annat och där partner inte får vara med på bb och bara en person på förlossningen. Också glad att vi inte är kvar i inseminationskarusellen, av många anledningar, men just nu också för att Danmark har stängt gränserna så man kommer ju inte in dit för att göra inseminationen. Mina tankar går till er som är något av ovanstående. Inte för att det hjälper något, men ändå.

Har ni förresten sett det här?

Hoppas det stämmer. Ja biten om att det försvinner plötsligt alltså.

Nej men över till något helt annat, igår var jag på personalfest!

Gick med mina kollegor/ vänner/ familj hahahah lika bra att ha allt i allt. Allt i allos

Ja det var kul iallafall, är sliten och trött idag men det skall man väl också vara någon gång:)

Skall nog ta och stödja den lokala pizzerian sedan, kan ju behövas i these times. Tänker bara på dem. Vill inte alls ha pizza själv. Sådan är jag, totalt självuppoffrande haha.

Mina tankar om Corona

Alltså nu sitter jag inte här som att jag tycker att allt Corona är helt lugnt, pendlar mellan att 1. Aaaja det är väl inte så farligt, 2. Nej jag ger mig ut bland smittade redan nu så vi kan få det och jag kan se nu om vi överlever så jag slipper oroa mig, 3, Nej nu får vi faktiskt ta och bunkra upp få se vad behöver vi nu? Råris, spaghetti, popcorn, bönor, linser.. 4, Det är ju inte så farligt, jag kan sluta oroa mig, 5, Okej vi kommer dö. 6, Eeeeh jag tar ett glas vin så jag kan lugna ner mig lite, osv osv osv… men börjar bli rätt nojjigt alltså? Och jag är ju inte den som INTE får konspirationstankar heller, tänker att mm okej de allra flesta klarar sig men hur vet man att det inte är någon form av ankare i det hela? Att folk verkar bli friska men så har något okontrollerbart som förstör inifrån planterats i en? Nej det vet man ju inte. Och så tänker jag att tänk om ett vaccin liksom hetsas fram och så är det DET som förstör mänskligheten genom att ha någon stor bieffekt som ingen tänkte på. Jamen som när det blev narkolepsi för rätt många, fast värre. Tankarna går så att säga. Är glad att jag inte jobbar i skola just nu iaf. Fattar inte varför man inte stänger ner alla skolor ett tag? Och så ooooh det värsta; tänk om det drabbar barnen? Att det verkar som att barnen klarar sig men så är det något som gör att de inte alls gör det. Inget får hända mina barn, det är det jag är mest orolig för. Men så tänker jag såhär. Och det är nog det jag tänker mest:

Tänk om detta är vår lilla moder jords sätt att säga; jag behöver ett andetag. Jag behöver en paus och jag behöver det nu. Om jag någonsin skall kunna återhämta mig. För nu pausar ju allt lite, resorna minskar, kanske leder det till att exporter minskar och närproducerat tar över. Jag har hört att ett stort giftmoln över Kina nu skingrats. Handeln stannar kanske av. Saker som jorden behöver. Förhoppningsvis en paus, förhoppningsvis bara ett andetag, inte för alltid, inte att alla dör. Och kanske är det bra för mänskligheten på sikt. Om vi då överlever. Att man tar tillvara på livet, som att få en andra chans. Ifrågasätta mönster man fastnat i, jobb man kanske inte vill ha, liv man kanske inte vill leva på det sätt man lever.

Jamen kanske kan det leva till något bra, för klimatet, för mänskligheten. Kanske till och med för djuren när folk tänker på vart detta virus uppstod och sätter det i jämförelse med svininfluensan och fågelinfluensan. Kan inte folk bara se så långt någon gång? Det är inte så långt.

Valentines och funkar en sladd att ha som snutte?

Haaaaaappy Valentines!

Yesyesyesssssss idag kom jag äntligen ihåg att fira denna dag!!! Som synes med ett nätt litet hjärtformat hårspänne. DOCK inte bara med det utan även genom att ge blommor + en duk till min fru.

Det kan dock ha varit så att hon trodde att detta var något JAG mer ville ha än hon eftersom jag uppskattar snittblommor mer än vad hon gör och mmmm vaaaad skulle väl det göra om hundra år i sådana fall? Huvudsaken är väl ändå att vi har dem här nu och att de är fina:)

Helt ärligt så är jag lite osäker på om en sladd verkligen är en bra snutte och en kontakt verkligen är bra att ha som napp? Någon mer allvetande som vet? Näjjjj jag vet också! Och försöker tala honom tillrätta i frågan. Han vill också klättra runt den öppna spisen som har de hårdaste kanterna, ooooh ångesten i att han är så snabb!! Såå idag är jag väldigt glad över att vi har fått en tyghjälm av Annelie!

SOM jag har pratat om att jag vill att han skall ha en! Han skall givetvis inte ha den sådär löst på huvudet och uppknäppt så som de som tror att de är coola och åker motorcykel med uppknäppt hjälm har. Seriöst hur ocool är man inte om man har det så?! Haha! Och obs, menar inte att Bobbo är ocool alltså haha. Han är den coolaste jag vet.

Han är även snorig. Jag har aldrig förstått mig på föräldrar som inte torkar snor konstant från sina snoriga barn men det var innan jag själv fick ett som blir så sjukt arg när man torkar, så gör det bara nästan konstant.

Tog på mig läppstift och släppte ut håret en kort stund förut för att ta en biiiild. Läppstift och utsläppt hår är ju dessvärre en extremt dålig kombo med bebis så var en kort snygg stund innan håret stoppades undan och läppstiftet torkades av. Ja, snor också ja. Såg det försent haha.

Nämen nä nu är sova sen middag-stunden strax slut här såååå jag avslutar.

Glad hjärtans dag!♥️

Champagnefrukost med bebis samt regressionsterapi

Denna bild illustrerar mitt föräldraskap rätt bra! Ett glas bubbel till frukost till mig och gröt till bebis. Hah näjjj jag fyllde år igår! Då gäller undantagstillstånd och ett glas bubbel till frukost är ju kutym för guds skull. Men apropå barnmat så skulle jag köpa en burk sådan till Bobbo igår och skulle då köpa lasagne pga hört den var god. Tog en lasagneburk ur hyllan och la ner bara för att strax därpå notera att jag tagit en med kött haha, wtf, jag utgår från att inte kött är normen tydligen. Vilket det antagligen snart är, men tydligen inte nu. Tog en vegetarisk och köpte den och sedan när den stod på bordet noterade Carro att den var från ett år och Bobbo är ju ett halvår. Haha så full koll alltså.. En annan dag tog jag en grötklämmis och la ner i varukorgen så var den o-ekologisk. Haha detta kanske inte verkar som så stora draman för andra men för mig i bebisbubbla är det storslagna saker, ja jag köpte den inte iallafall. Kom på mig själv i tid. Har även försökt göra ett storkok till honom på kokos och linsgryta men brände allt så hårt att kastrullen nu flera dagar senare fortfarande inte går att få ren. Men han gillade det! Haha nää, serverade det inte såklaaaart. Ja det var väl matuppdateringen det.

Som sagt så fyllde jag år igår!

Det firades med mer bubbel på kvällen och användandet av ett filter sin man kan ha när man gör stories på instagram. Jag är ju old people nu, 39 år, så visste inte att det fanns filter där. Men väldigt fina iaf!

Jag fick även finfina presenter! Tex dessa promenadskor av Carro

Är ju ute och går en hel del men tycker att “bra skor” är så fula. Dessa var ju inte alls fula så blev mycket glad:)

Var även väldigt glad över min frukost som utöver en liten flaska bubbel bestod av godis och en semla som jag glatt la i ett fat med varm havremjölk pga som redan konstaterat; old people. Tröjan jag har på mig fick jag också!

Så sjuk sak är att jag fick regressionsterapi dagen innan min födelsedag, det är när man försätts i en vaken hypnos och går tillbaka i tiden för att bearbeta trauman som är i nutiden kan man väl förklara det lite lätt. Man kan även gå tillbaka till tidigare liv vilket jag råkade göra. Trodde inte alls att det funkade först, bara låg där och var stressad för att jag inte såg eller kände något så bara swisch helt plötsligt så kändes det i hela kroppen som att jag var hopbunden och blev dragen under vattnet. Jag har panik för att vara under vattnet och har alltid tänkt att det säkert beror på att jag har drunknat i något tidigare liv vilket det nu bevisligen beror på. Massa bilder kom till mig och jag kände det i hela kroppen, var väldigt obehagligt. Jag var en häxa eller iallafall anklagad för att vara häxa och torterades till döds genom att bli dragen under vattnet. När man får regressionsterapi kan man bli både sjuk eftersom kroppen liksom värker ut minnet och man kan drömma massa. Jag blev inte sjuk och drömde inte heller massa men morgonen därpå pratade jag med lillebror i telefon, han visste inte om att jag fått denna regressionsterapi för det var liksom inte planerat och sedan blev klockan så mycket dagen innan så jag hann inte berätta för honom. Men då berättade han att HAN fått massa feber och drömt febriga drömmar och häxjakt och svart magi hela natten! Hur sjukt?! Det hade liksom gått över till honom istället. Hoppas iallafall att min fobi för att vara under vatten släpper lite nu. Var en väldigt intressant upplevelse! Om än läskig då.

Regnbågsbebisen och smala jag

Hår står Boobskin och jag innan vi gav oss ut på långtidsvistelse utanför hemmet förut. Eller aa, några timmar iallafall.

Var på biblioteket så vi kunde hänga i barnhörnan och han kunde få interagera med andra barn. Som en käck bonus på det kommer ju då också att jag får interagera med andra barns föräldrar o_O Inte min hobby direkt men vad gööör man inte för sitt lilla barn?? Älskar ju dock bibliotek så tycker det är finfint att han lär sig från start att böcker och bibliotek är bra grejer.

Usch jag har fortfarande dåligt samvete för att jag har tagit honom bort från varma Thailand till iskalla Sverige där man behöver ha massa kläder på sig men ÄNDÅ fryser om näsan och kinderna. Iallafall söt overall, även om han inte är så förtjust i den då.

Alltså en annan sak är att jag har blivit så besatt av broccoli. Jag vill typ bara äta broccoli, tillagad i ugn, stekt, rå. Allt funkar, med piri piri och vitlök till också gärna. Råkar köpa broccoli varje gång jag är i affären, upptäckte förut att en hel hylla i kylskåpet nu är fylld med broccoli hahahhaa.

En tredje sak är att jag har blivit så himla SMAL. Kanske inte syns på bilden ovan eftersom jag har lösa byxor på mig (var inte lösa tidigare, bara en sådan sak) Men jag har iallafall blivit väldigt smal, flera kilo smalare än jag var innan jag blev gravid. Innan jag blev gravid hade jag ju inte vägt mig på väldigt många år men började ju göra det när man gick till mödravårdscentralen och sånt och så nu då, för att kolla och jo stämde; smal. Har sprungit på två olika jag inte träffat på ett tag idag och bådas första reaktion har varit -men herregud vad smal du är! Kanske är det thaimaten, den är ju inte så fet liksom. Kanske är det att Bobbo inte är en så stillsam bebis som jag därmed springer efter eller bär. Kanske är det amningen. Kanske är det att jag går långa promenader med vagnen, kanske har jag fått en parasit. Ja I dont know, men smal är jag iallafall. Trodde jag skulle bli lite tjock av att vara gravid och sånt men tydligen icke!

Ja det var väl det jag hade på hjärtat just nu.

Min förlossning del 4; födseln

Ooookej det finns ju rimligtvis inget som kan bota tillbaks-i-gråa-Sverige-efter-två-månader-i-Thailand-ångesten nu mer än att prata om min förlossning för alltså eeeh det är det bästa jag har varit med om typ. Såå sjukt! Jag, som innan inte ens velat ha barn, ABSOLUT inte velat föda dem, och DEFINITIVT inte vaginalt, är så kär i mitt förlossningsögonblick. Jag skulle alltså kunna göra det igen, jag kände det nästan direkt efter att han hade kommit; det här vill jag göra igen. Det gjorde ont, såklart det gjorde ont! Men det var så fantastiskt, det var så fint. Det var liksom kärlekens ultimata spets. Efteråt fanns det inget jag hellre ville prata om, ville älta det sönder och samman.

Jag har missat några saker i de tidigare delarna om min förlossning, såklart. Svårt att hålla koll på allt för det var ju så mycket, så intensivt. Men okej vart slutade vi nu då, jag hade fått epidural, jag hade gråtit med Sandra, jag var 7 cm öppen när jag fick epiduralen; det glömde jag att skriva. Läkare kom in, eller alltså det blev ett himla halabaloo där ett tag. Han mådde inte bra av mina värkar. Hans hjärtslag flimrade. Carro och Camilla som hade blivit ombedda att gå ut ett tag för att få en paus från allt kom tillbaka mitt i allt och med alla personer inne på rummet. De fick panik, givetvis. Men jag låg där lugn mitt i allt kaos, som stormens öga, som jag så ofta hamnat i tidigare i livet; KAOS runtom, men lugnt när man är den allt kaos kretsar runt. För jag visste att det är ingen fara, jag kände det så starkt, allt kommer bli bra. Jag tror det var mammas förtjänst, att hon var där och visste och lugnade mig. Jag fick brikanyl för att värkarna skulle stanna av lite, det var för intensivt för honom. Varje gång jag la mig på sidan blev det för starkt. När jag låg på rygg var det lugnt igen. Att ligga på rygg och föda fanns inte ens i min bok, jag ville ju vara aktiv, stå upp och ta emot honom själv. Men allt går ju inte att rå på, trots allt.

Ja det hade ju pratats en del om värkstimulerande men det behövdes inte då, jag öppnade mig. Jag tömdes på kiss och det blev mer än en liter, rekord för barnmorskan som gjorde det haha, har alltid varit en storkissare..

Efter att ha vilat lite efter all uppståndelse och brikanyl tog värkarna vid igen. Barnmorskan uppmanade mig att ställa mig upp vilket kändes som ett skämt. Ställa mig upp?! När jag kan ligga här och vila med en kudde under knäna i typ den bekvämaste positionen jag någonsin varit i?? Lyckades förhala det hela lite men gick sedan med på att ställa mig upp. Trycket nedåt förflyttades snabbt bakåt och jag var övertygad om att nu bajsar jag faktiskt ner mig. Jag lutade mig mot den där gå-stå-stolen jag använt en del i den tidigare fasen och Carro satt bakom mig och pressade ihop mina höfter vilket ledde till att jag var övertygad om att jag skulle bajsa på Carro och sa till henne flera gånger att akta skorna. Hahaha så sjukt kul att jag inte insåg att hade jag nu bajsat ner mig så hade jag ju gjort det rakt i hennes ansikte eftersom det var där hennes ansikte var, ändå var det hennes SKOR jag var orolig för^^

Hade lyssnat på musik innan, förberett en lista och så men i denna intensiva stund, för tro mig det var intensivt! Ville jag ha musiken rakt i öronen med hörlurar och på högsta nivå. Jag hade också hårdragit ner det och ville bara lyssna på två låtar om och om igen; Outskirts of life och Son of evil med GG Allin. HAHAHA jag typ dör av rolighet över mitt låtval i denna situation men gjorde det dessutom även där. Jamen min älskade GG, bajspunk och det mest scumfuc-ögonblicket i mitt liv. Lyssnade på musiken, det pyste bajsvatten ur mitt underliv efter att Bobbo då bajsat i fostervattnet och det rann ur mig ännu mer när jag stod upp, att jag dessutom var övertygad om att jag skulle bajsa ner mig. Säkert lustgasens förtjänst också men jag höll på att skratta ihjäl mig. Tänkte att jag måste döpa det här barnet till Scumfuc alltså. -Jag kommer bajsa ut honom. Sa jag på allvar till barnmorskan och trodde verkligen att jag skulle göra det, att han skulle komma ut ur fel hål liksom, det kändes verkligen så. -Tryck på. Sa hon och jag sa -Men kuk i helvete!! Vilket var den enda svordomen jag drog till med under hela förlossningen. Att tänka på förlossningen som en katarsis hjälpte verkligen, jag kände hur gammal ångest lossnade från insidan av min kropp, jag förstod och accepterade att det gör ont när det sker för den har suttit där så jävla hårt. Men nu sa jag men kuk i helvete och jag menade det för det var så sjukt intensivt och jag var så frustrerad över att barnmorskan satt där på en stol bara och sa till mig att trycka neråt när jag kände att men hallå jag kommer ju bajsa ut honom nu, skall han bara ramla rakt ner på golvet eller?! Efter en stund sa hon till mig att lägga mig ner på rygg igen vilket jag gärna gjorde. Jag hade varit så orolig över att jag inte skulle förstå när man skulle krysta och sånt, att det inte alls skulle komma sådär naturligt för mig som jag hört om. Men både när jag stod upp och när jag lagt mig ner var det rätt självklart när det skulle ske, det kom liksom bara och jag typ grymtade. Hade skämtat flera gånger innan och dragit av sådana där ljud man övade på profylaxkursen, det blev inga sådana ljud när det hela skedde.

När jag väl låg ner fick jag känna mellan mina ben och kände en bit av hans huvud; som en hårig liten apelsinklyfta. Sedan var det som att okej det finns inget alternativ nu kör jag en krystvärk, hejdå. Drog en och tryckte på nedåt och så bara plopp, kom hans huvud ut. Haha så sjukt, men det var verkligen så. Hade hört så mycket om ring of fire, hade varit så inne på att ta det försiktigt så jag inte sprack, men han bara ploppade. Barnmorskan blev chockad även hon. Hans lilla huvud var blått och han hade navelsträngen runt halsen. Det var därför hans hjärtslag varit så till och från och därför han blivit så påverkad av värkarna. -Jaha, en asperger till, sa jag lugnt när jag fick höra om läget. Jag kopplar nämligen hårt ihop navelsträng runt hals med asperger. Finns inget bevisat på det, ännu, men kommer säkert. Hursomhelst så kom det liksom ingen mer värk, kanske var kroppen chockad över vad som hänt. Så det gick en liten stund innan det kom en och jag tryckte på och hela hans lilla kropp liksom ramlade ut. Blå och stilla. Carro och Camilla trodde att han var död, han skrek inget, lät inte och rörde inte på sig. Camilla sprang till och med det in på toaletten och grät. Men jag var lugn och övertygad om att allt var bra. Det gjorde inte ont när han kom ut. Är fortsatt chockerad över det. Var såå övertygad om att det är själva ögonblicket bebis kommer ut som det gör som ondast men icke här. Fick upp honom på bröstet. Så liten! Så varm! De tog tillbaka honom, masserade honom och gav honom syrgas tills han kom igång och jag fick upp honom igen.

Min lilla lilla! Moderkakan lossnade helt lätt och gick att trycka ut, gjorde inte ont. Den såg ju väldigt fräsch ut och jag förstår folk som äter den! Haha nä, den såg ju himla äcklig ut men kan ju vara för att han hade bajsat i den och sånt. Storlaget ändå. Navelsträngen fick sitta kvar så länge som var möjligt för det ville jag. Ja sedan var han liksom här! Han hade inget fosterfett på sig när han kom och var heller inte blodig. Däremot hade han ett extra lager hud som han hade producerat i magen och nu höll på att skava av igen. Sååååå extremt sjuk sak att ha honom utanför magen! Jag fick en bristning grad två eftersom det även var någon muskel som brustit lite, men det var inget jag kände varken då eller efteråt, blev sydd och fick två bedövningssprutor i ljumskarna, det var det som var värst med hela förlossningen, men då var jag så hög på livet och honom att det gjorde liksom inget.

Det är redan ett halvår sedan, så knäppt. Min lilla docka. Som var så pytteliten och nu är så stor och kryper och sitter och fortfarande är den gulligaste jag vet. Tänk att såhär stark kärlek är möjlig. Jag är så lycklig över honom, att vi gjorde det; att vi gjorde honom. Det är det bästa jag någonsin har gjort.

Min förlossning, del 2

Mer än en månad senare än jag skrev Min förlossning del 1 haha men här kommer del 2 av min förlossning! Sedan sist befinner jag mig alltså nu på sjukhuset med värkar.

Jag blev tillfrågad om jag ville ta ett bad och det ville jag ju gärna. Trots att det inte varit så skönt hemma.. blev visad till ett inplastat badkar som barnmorskan fyllde på med vatten, fick också isglass! Både en hallonglass och en colaglass, gott! Mennn värkarna kändes inte direkt bättre i badkaret.. Carro och Camilla turades om att spruta vatten i min svank och hälla vatten på min mage när värkarna kom. Jag fick en panocod (och ändrade väl där och då min tanke om en naturlig födsel..) Sedan höll badkaret på att svämma över och jag kunde inte tömma ur vatten för det var ju inplastat! Fick också reda på att det var detta badkaret jag skulle föda i om jag skulle föda i badkar så sa neeejtack till det^^, väldigt klaustrofobisk upplevelse alltså. Tror verkligen på att föda i vatten, men inte i DET badkaret. Barnmorskan var inte heller så pepp på den idén eftersom jag eventuellt höll på att få havandeskapsförgiftning och de behövde ha bättre koll på mig.

Här blev jag också iallafall väldigt pepp på lustgas så vi gav oss tillbaka in i det första rummet och jag fick testa lustgasen -älskade den!! Den gjorde inte så att smärtan försvann men lindade in den (eller min hjärna snarare:)) i lite vadd liksom, allt blev lite mjukare. Det togs också blodprov på mig. Hade med i journalen att jag var väldigt stickrädd och de hanterade verkligen det jättebra, hade bedövningssalva på och sånt innan men inte tillräckligt länge någon gång så kände ju ändå, men ÄNDÅ. Och alltså barnmorskorna, herregud vad bra de var! Hann med tre uppsättningar av barnmorska och sjuksyster och alla var verkligen så himla bra. Skam och skandal att personalen inom förlossningsvården inte har bättre löner och arbetsvillkor. Jag älskade dem <3

Efter jag badat visade det sig att vattnet inte hade gått på mig som jag trodde utan att det antagligen var rester av slemproppen som gjort allt så blött. Själva slemproppen lossnade för övrigt den 17 juli, på bf. Var en stor transperant snigel som hamnade på pappret när jag torkade mig haha. De kunde då äntligen alltså mäta hur öppen jag var och jag var 2.5 cm öppen, inte gigantiskt öppen alltså, men ändå lite. Öppnade mig så sakteliga under dagen, men väldigt sakteliga och på grund utav hotande havandeskapsförgiftning ville de att det skulle gå lite snabbare. Bobbos hjärtslag gick dessutom ner lite när värkarna var kraftiga.

Smygtog en bild på Carro och Camilla när de satt och åt. Jag själv ville inte ha någon mat jag blev erbjuden förrän.. de frågade om jag ville ha pannkakor och glass!! OM jag ville! Carro matade mig med denna rätt i två omgångar (för mm, klart man passar på att ta en påtår).

Framåt eftermiddagen gjorde de hål på hinnorna så vattnet gick, det visade sig att han hade bajsat i vattnet och jag fick smått panik över att han mådde dåligt för det hade jag ju hört att de kan bajsa i vattnet när de är stressade, bebisarna. Men det behövde det tydligen inte betyda. Jag fortsatte ta värkar ståendes men sedan jag blivit introducerad till lustgasen så uppskattade jag en heeel del att ligga ner. Värkarna intensifierades under dagen, som sig bör. Men på något sjukt sätt så lyckades jag hålla mig lugn under hela förlossningen, från start till slut. Tänkte på andningen hela tiden och höll andetaget djupt och stabilt. Lyckades peppa mig själv i huvudet med tankar som -jag kan, bebis kan. -ner, ner, ner. Tänkte på att ha axlarna nere och utslätad panna och vara avspänd i rumpan och händerna, tror det hjälpte väldigt mycket.

Här är det rätt intensivt alltså hahah. Mennnn photogenique är man ju alltid:D Ville vara naken och inte instängd i massa kläder.

Framåt kvällen började de prata om igångsättning och att jag i sådana fall borde ta epidural eftersom det skulle bli väldigt intensivt. Men jag ville varken bli igångsatt eller ta epidural, kände i hela mig att det här funkar och det får ta den tid det tar för det kommer gå. Ja jag hade ju tänkt att jag ville ha en helt naturlig födsel utan någon bedövning utöver akupunktur, hade till och med funderat på att föda hemma. Men ändrade mig. Och ändrade mig dessutom så lugnt, inget oh nej oh nej vad svag jag är!! Inte heller något jag dööööör, bedöva mig nuuuu! Utan mer konstaterande att okej nu vill jag prova.

Förresten, dosan på min mage som mätte mina värkar satt alltså fel och visade därmed jätteofta fel. Lustgasen skulle ju bara tas när jag hade en värk men värkarna syntes alltså då inte hela tiden på den där lilla monitorn och jag har typ ALDRIG känt mig så anklagad som när jag låg och sög i mig lustgasen så mycket jag kunde medan Carro och Camilla skeptiskt tittade på monitorn och sa åt mig att ta det lugnt hahahaha särskilt då som jag när jag kunde prata sa att men den funkar ju inte!

Jag kände mig så trygg. Det är liksom huvudminnet från hela förlossningen. Det gjorde ju jätteont allt men ändå var jag lugn och kände mig trygg med alla. Och smärtan var verkligen som en smärta som inte riktigt går att beskriva. Värkarna var som en väldigt kraftig kramp i nedre delen av magen och ryggen så det går ju visserligen att beskriva, men när allt tilltog och han till slut kom ut, det går inte att beskriva. Men det var en positiv smärta ändå, jag kände och visste ju att det var något viktigt som höll på att hända.

Carro och Camilla var så himla bra team runt mig, de masserade mig och höll på och gjorde allt så mycket lättare. Blir helt rörd när jag tänker på det, de var verkligen allt en som föder kan önska sig.

Hela dagen gick och det blev kvällen. Helt plötsligt ändrade jag mig helt från att inte ha velat ha epidural till att NU VILL JAG HA EPIDURAL, NU! Allt blev liksom för mycket. Så narkosläkare kallades dit och kom väldigt snabbt. Jag är som sagt sjukt stickrädd men kände ändå att det är värt det. Jag fick lägga mig på sidan och skulle ligga heeeeelt still. Inte helt lätt för en som hatar nålar så mycket som jag gör att anpassa mig till en sådan situation. Men var också väldigt hög på lustgas kan tilläggas.. märkte faktiskt inte av vare sig själva bedövningssalvan eller själva epiduralen särskilt mycket.

Efter ett tag verkade bedövningen och det var som om det stora lugnet slog till. Det gjorde fortfarande ont, men topparna kapades. Carro och Camilla ombads gå ut ett tag och ta lite frisk luft och köpa något snacks eller något, så de fick en paus. Sköterskan Sandra stannade med mig, satte på lugn avslappningsmusik och masserade mina händer. Jag hade en bild på mamma med mig så varje gång jag tittade upp mötte jag hennes blick. Allting brast liksom då, att få lite vila i kroppen, den snälla sköterskan och så mamma där, kände också av henne där, som att hon var med och vakade över mig. Började gråta av allts storhet och mammasaknaden. Att JAG nu skulle bli mamma alldeles strax och att MIN mamma inte var där i fysisk person och inte skulle få träffa bebisen som fysisk person. Så gick Bobbos hjärtslag ner drastiskt, doktor tillkallades, barnmorskan kom tillbaka, en som gjorde ett ultraljud på plats kom dit och allt var väldigt dramatiskt, jag märkte av att alla var rätt påverkade men av någon konstig anledning var jag lugn. Jag visste att allt skulle gå bra. Jag trodde här att det skulle bli ett akut snitt men det var inget prat om det.. Carro och Camilla kom tillbaka mitt i allt ståhej och blev såklart också väldigt oroliga. Så konstig grej när det sker så mycket saker I en, att man inte kan göra något själv men att det är i en själv det sker. Ja och hur gick det sedan då? Jamen det tar vi väl och tar en titt på i den avslutande delen om min förlossning som kommer mycket mer snart än den 2, i en blogg nära dig!

Bangkok Babies goes to Bangkok på miniweekend

Men se här! Är det inte Bangkok Babies som är i Bangkok?! Jajamän! I en tuk tuk också dessutom.. ytterligare bevis:

Bangkok var finfint, vi hängde lite på marknad och vad som eventuellt var en gay-bar?! Eller allt hette något med gay iallafall..

Här pallar vi (eller vissa av oss iaf) inte trycket av att vi faktiskt har bett någon att ta en bild på oss med våra drinkar, Bobbo blev ju extremt missnöjd av hela situationen som synes.. Han reagerade också med att kräkas ner en hel meny. Vissa tål inte sina drinkar alltså.. nej SKOJA.

Ja det shoppades lite också, det här tex!

En Gucci tröja och en virkad topp till mig, ja till MIG, har inte shoppat ihjäl mig till mig direkt så passade påå… men köpte också en gul elefant till Bobbo, så söt!

Vi bodde på våning 27!! My gods, kolla utsikten liksom

Högt, högt.

Det var heltäckningsmatta på rummet så Bobbo kunde öva runt på sina krypskills på en stor yta till hans stora glädje!

Mitt stora fina gull!

Dagen därpå åt vi frukost på hotellet, hängde runt lite och tog sedan en taxi hem. Blev ju inte direkt en vild Bangkok weekend som jag hade fantiserat om innan vi åkte haha men Bobbo klarar sig helt enkelt inte utan le boobs ännu så han fick följa med, därav bristen på högt alkoholintag och ping pong-shower! Skojaaa.. hade inte gått på det ändå alltså. Men märkligt med folk som förskjuter sina gränser när de är på semester. Folk som aldrig skulle gå på ens strippklubb hemma som här ser ping pong-shower som en kul grej.. Men mm återkommer till det också när jag samlat ihop mig och skriver om det här med utländska (alltså de som är utländska HÄR) män och unga tjejer som bor här. Hursom! Blev en himla fin liten semester på semestern ändå:) TROTS ingen ping pong-show. Skojaa igen ba!

Bobbo 5 månader – update!

Tänkte köra en liten Bobbo update för eh vad min bebis är bäst i världen och vad jag vill skryta om honom! Världens bästa bebis är passande nog sloganen jag gett honom och brukar sjunga för honom.. han kommer ha hybris innan han fyller 1 alltså.. Men nu är han alltså fem månader. Han har fått sin första tand, den ser kanske inte så mycket ut för världen men KÄNNS när han övningsbiter med den när han ammar. Och mm ammar då, men har även börjat äta lite annat! Gröt kan han äta en hel portion av, vi köpte med oss en havre och banangröt från Sverige, den gillar han väldigt mycket.. Mjölkersättningen har aldrig varit någon favorit så vi ligger lite lågt med den. Men han tycker om att äta saker ur sådan där smaknapp, tex banan och papaya. Han får även smaka på ris, gurka, pasta, morot tillagad på olika sätt, det mjuka inuti pommes frites, färskt mjukt kokoskött och olika frukter och grönsaker. Han tycker väldigt mycket om att smaka på mat och vill gärna smaka på ALLT, sitter där med sin lilla öppna min riktad mot vår mat, så söt! Han smakar alltså ytterst lite av ovanstående, typ fem riskorn eller en halv spaghetti uppdelad i massa småbitar som han får en liten bit i taget av.

Han är helt besatt av kokosvatten, börjar gråta när det är slut^^

Han älskar att stå på alla fyra och kan ta sig bakåt och även lite smått framåt. Kryper inte ännu men står och ser ut som att han twerkar eller står i plankan på tå och slänger fram ena benet. Han kan också vända sig ner på rygg, ninja-aktigt (okej, inte sypersmidigt kanske..) sedan rulla klart varvet och ta sig upp på alla fyra igen. Han är en så glad bebis! Skrattar jättemycket och ofta och ler nästan hela tiden.

Vet verkligen inte vad han har fått det ifrån heeehehe men har även börjat posera så snart en kamera dyker upp^^, har helt fantastiska bildserier på honom..

Han är verkligen så himla gullig och mysig. Älskar att ligga bredvid honom när han skall somna och han kilar in sina små fötter i mina ben och lägger ut sina små armar som tentakler på mig så han vet att jag är där. Han har alldeles nyligen börjat att skratta lite skrockande och förnöjt varje gång han har börjat amma, himla sött.. Hans hårväxt har börjat ta fart och han börjar liksom få en hårlinje. Rött hår har han då.. men det hade jag också när jag var liten så behöver ju inte betyda att han alltid skall ha det..

Alltså serri, FÖTTERNA! Så gulliga.

Han älskar när det händer saker och tycker om att titta på allt och gärna känna på det också, med fötterna med såklart. Han vaknar någon gång på natten men har börjat ta sig själv till bröstet och amma, jag märker detta pga att ett bröst är mer tömt på morgonen och det är det som är närmast honom. Väldigt djuraktigt.. men praktiskt! Han älskar att sova på morgonen och vaknar ofta efter mig. Så söt när han sover! Direkt löjligt alltså. Även så himla söt när han vaknar och sträcker på sig en lång stund och är superglad:)

Mm så jag är väldigt nöjd med livet med Bobbo alltså!

Årslista 2019!

Gjorde du något 2019 som du aldrig gjort förut?

Ja verkligen, herregud jag var ju höggravid och födde ett barn:) Dessutom startade jag en podd.

Sedan blev det en del oväntade saker relaterade till det, jag var med både i tidningen Gravid och tidningen Mama.

Sedan uppträdde jag ju också höggravid på West Pride!

Jag var också med i P4 och pratade om podden och att skaffa barn som två mammor.

…Dessutom följde jag ett helt fotbolls-VM!

Säkert en hel del annat med men det är vad jag kommer på just nu:)

Vilka länder besökte du?

Thailand, hehe det är nog det enda faktiskt? Reste inte så mycket som gravid..

Är det något du saknade år 2019 som du vill ha år 2020?

Skulle väl kunna tänka mig lite mer sömn heh, men å andra sidan har jag den enda anledningen jag kan tänka mig att vakna då och då om nätterna:) En storvinst med pengar hade ju också funkat, hade gärna blivit ekonomisk oberoende, enda personen i världen som önskar det antar jag hehe.. Ja och så vill jag ju ge ut böcker för guds skull, så ett bokkontrakt skulle sitta fint 2020!

(Och där svarar jag realistiskt bara, egentligen är det jag saknat mest 2019 och mest vill ha 2020 mamma och Trulsa.)

Vilket datum från år 2019 kommer du alltid att minnas?

21 juli, dagen då Bobbo föddes och gjorde mitt liv så mycket lyckligare <3

Vad var din största karriärsmässiga framgång?

Att få bli mammaledig haha! SOM jag har längtat^^ men även att starta podden och att den har fått så mycket uppmärksamhet och så många lyssnare!

Och din största framgång privat?

Jamen att få barn, lätt.

Vad spenderade du mest pengar på?

Tack och lov inte spermier detta år! Det blev nog på sparade pengar till Thailandresan:)

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2016?
Outskirts of life med GG Allin, som jag ju födde till, A thousand years med Christina Perri, för det är liksom Bobbos låt, och Cold little heart med Michael Kiwanuka, för den är överst på den playlist Carro och jag har lyssnat mest på i år. Dessutom himla fin låt. Ja alla de tre låtarna är ju himla fina låtar.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Så väldigt mycket gladare! 2019 är verkligen ett av de absolut gladaste åren i mitt liv:)

Vad önskar du att du gjort mer?

Ingenting faktiskt. Finns väl massa saker som jag “borde” ha gjort mer men är himla nöjd med hur året har spenderats och hur jag har prioriterat. Att jag har prioriterat Bobbos och mitt välmående och att ta det lugnt.

Den maträtt du åt oftast 2019?

Jag tror att fried rice redan tagit sig upp på topplistan där hehe.. såå gott här och dessutom billigt! Annars är det nog gräddbollar alltså.. Blev ju en del under graviditeten..

Högsta önskan just nu?

Att alla i min närhet håller sig friska och levande. Att Bobbo utvecklas som han “skall”, och att könsmaktsordningen faller.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Nu såhär i efterhand så nej, men när det varade så hade jag ju gärna känt smak och lukt under graviditeten..

Vad fick dig att må bra?

Jag mådde så himla bra av att vara gravid! Kan sakna att vara det. Mådde även väldigt bra av att föda, mitt i allt ont, och sedan av att ha Bobbo i mitt liv, allt med honom liksom; hans lilla andedräkt som luktar vanilj, hans gulliga små fötter, hans skratt, att gosa med honom, att se honom lära sig nya saker. Min fina lilla egna familj får mig att må väldigt bra, så även världens bästa lillebror, min bästis Johanna

och de andra väl utvalda personerna i mitt liv. Är också väldigt glad att jag har fått tillbaka ett par personer i mitt liv som betyder väldigt mycket för mig. Att vara i värmen i Thailand typ hela vintern fick och får mig också att må väldigt bra! Att ha podden och pyssla med den fick mig också att må bra under året, också alla fina mail jag fått från lyssnare samt folk som kommit fram på stan och sagt snälla saker om podden eeh såå fint!! <3 Mådde bra av mycket!

Vem saknade du?
Trulsa, så himla himla mycket <3 Så sjukt att det har varit ett helt år där han inte har varit med.

Vad är du mest stolt över?

Alltså får ju återgå till det här med barnskaffandet som ju har präglat året.. Men att ha skapat och fött denna fantastiska lilla varelse är ju det jag är mest stolt över i hela mitt liv! Jag tycker även att jag är en bra mamma så det är jag också stolt över. Jag är dessutom stolt över att jag är gift med världens hetaste pingla!

Ja och så podden såklart, väldigt stolt över att jag har startat den:)

Äh jag är himla stolt över mycket faktiskt.. life is good:)

Vad är ditt nyårslöfte för 2020?

Jag har lovat Carro att ha som löfte att inte säga att jag är klar och redo att gå när jag inte är det haha..