Mina bästa Köpenhamnstips!

Oh it was wild, oh it was lovely! Köpenhamn alltså. Varm dag igår dessutom som synes eftersom jag bara har T-SHIRT på mig utanför hotellet vi bodde på. I förrgår satte vi oss alltså i bilen och roadtrippade ner till Köpenhamn. På vägen ner reserverade vi ett bord på Billy Booze som vi aldrig varit på men googlat fram som ett ställe i vår smak! Och OH vad det var det!

Billy Booze låg på en liten tvärsgata från Ströget, i princip PÅ ströget och stoltserar med att ha Köpenhamns billigaste sprit. En shotsbricka med 10 shots kostade 89:-!! Och en sexa drink (låter fel att säga så men hur säger man då??) kostade typ 60:- De hade även ett lyckohjul där man kunde vinna olika saker från baren. Var bara ett nummer som var nitnummer och det fick jag när jag spelade:'( Ja det var iallafall ett helt fantastiskt ställe och numera mitt Köpenhamnstips numero uno!

Vi skulle gå vidare men efter den sista shotsbrickan med tequila kunde vi knappt gå överhuvudtaget haha så gick upp på Ströget för att Carro skulle kunna köpa den där maten hon älskar så mycket. Var väldigt bra mat faktiskt insåg även vi denna gång. 39:- för en box med tre valfria matsaker i. Det ligger precis bredvid Sam’s bar men det stället återkommer jag till lite senare!

Dagen därpå strosade vi omkring i Tex Nørrebro, omedvetna om att det pågår värsta gängkriget där och att Köpenhamn har gått ut med att alla skall vara extra vaksamma eftersom även flera utomstående blivit skjutna. Vi var i lite olika second hand affärer, till exempel på PRAG där det finns långa rader fyllda med supersöta vintageklänningar.

Vi tog oss en öl på en uteservering och hade happy times!

Efter att ha strosat lite till mellanlandade vi på hotellet innan det var dags att gå ut och ge det igen! Mycket alkohol på denna resa? Mm det var det, och det var extremt välplanerat och välbehövligt för oss alla.

Vi gick på vår lilla favoritbögpub Kiss Kiss och jag var så vild och galen att jag RÖKTE! Bara för att man fick. Skönt det är att en inte får röka inne på ställen i Sverige längre. Luktar ju så sjukt äckligt! Både när en är där och efteråt. Mennn man tar ju seden dit man kommer^^ Vi fick specialgjorda drinkpinnar av bartendern som uppenbarligen tyckte att vi behövde mer manssex i våra liv, väldigt Tom of Finland-inspirerade!

Sedan intog vi en lyxmiddag på karaokebaren Sam’s bar på Ströget! Var alltså sådana där små boxar med kinamat som vi köpte med oss in då.

Sam’s bar alltså. Det är inte kul där. Det är kul när Kristian sjunger, givetvis.

Men stunderna där omkring nej inte! Sist vi var där hade Camilla grav magkatarr och jag hade ju min Spirulinaöverdos och superont i magen, kanske är det det som satte sig men jag tycker det är något i atmosfären. Svaga och dyra drinkar gör ju inte saken bättre. Jag ville gå till Billy Booze men de övriga i sällskapet var inte lika pigga på det efter gårdagens mayhem.. Så till slut gick vi till den extremt enkla lilla hotellbaren och drack ett par öl för att få all red bull efter våra redbullvodkadrinkar att sluta rusa runt i kroppen.

Ja gud vad små mayhemhelger behövs ibland alltså! Hotellet var helt okej och kostade 2900:- för oss alla och två nätter. Går ju att få ännu billigare men verkade vara en populär helg att åka på.. Finns många billiga hotell som ligger centralt med gångavstånd till det mesta, om man inte är en latmask då:)

Men skall du till Köpenhamn så:

  1. Gå till Billy Booze, boka bord för extra lyxkänsla, men inget måste på fredagar iallafall.
  2. Vill du second hand shoppa så gå till PRAG, Kristian hittade hela TVÅ jackor. Och jag tusentals med klänningar men köpte ingen.
  • Vart ska det åkas nästa gång nu då?? Jag är redo vart den än bär av!
  • Mot Köpenhamn!

    Oh hurra (ser det kanske inte ut som att jag tänker på bilden men ändå) hurra, hurraaa! Idag skall jag och mina medvuxna i detta hus, alltså Carro, Camilla och Kristian, åka till Köpenhamn!

    Skall ju bli alldeles dekadent och fabulöst och oj vad jag har längtat tills denna helg!

    Vi har inte så mycket planer utöver att återvända till en karaokebar och en bögpub som vi var på sist. Gå in på det stora TGR och till Søstrene Grene skall vi också. Kanske blir det en liten promenix till Christiania (obs! Ej att kopplas till dekadens). Och annars mest strosa omkring. Har du några Köpenhamns-must-dos så tipsa mig gärna!

    Idag är jag kompledig men har varit hemma från jobbet ett par dagar innan idag, för att put it short så blev jag liksom tömd på allt. Hoppas att kunna fylla på med energi dessa Köpenhamnsdagar!

    Och förresten, huden känns fortsatt bra efter ansiktsmasken igår, lite oroad över mycket sol ute men skall nog gå bra:P Återkommer om jag får grava skador.

    Jag testar: blodmasken

    Har ni hört talas om blodmasken? Den är gjord av blod från män som brukar säga “inte alla män” och skall tydligen vara bra mot både fina linjer av patriarkat och förstorade rasistiska åsikter! Nej jag skoja, jag blev bara så arg att jag rev upp hela ansiktet.

    Hähä nä skoja igen! Det är en ansiktsmask från The Ordinary, AHA 30% + BHA 2% Peeling Solution heter den och den innehåller som namnet antyder 30% AHA-syra (!) och 2% BHA-syra. Blodmasken som den också kallas av uppenbara anledningar. Fick nästan panikångest när jag såg mig själv i spegeln alltså.. Den kostar bara drygt 90:-, så mycket syra för pengarna.

    Man lägger på ansiktsmasken med en pipepp och sveper sedan ut den över huden.

    Efteråt ser fingrarna ut ungefär som när de gör när en tar ut en felinsatt menskopp.

    Masken får på grund utan sin starkhet bara sitta på i högst tio minuter. Jag tycker inte att masken sved när den satt på men däremot när den sköljdes av, jag fick den typiskt mig nog också i ögonen. Gjorde ju också ont. När jag sköljde av den fick jag en väldigt konstig smak i munnen och det blev strävt liksom. Inte för att jag hade fått in mask i munnen. Kändes ungefär på det där obehagliga sättet som när det kan börja klia i armhålor, på handflator och fotsulor när en bleker håret. Som kemiskt.

    Efter att ha skrämt min familj lite sköljde jag då av masken och efteråt var jag röd och blank som sig bör när en har frätt av ett par hudlager! Jag gick runt och kände mig uppstramad en stund innan jag mjukade upp huden med TVÅ lager av ett serum med hyaluronsyra. Nu är huden lugn igen och fortfarande väldigt len.

    Huden blir ju extra solkänslig av syra och med denna höga faktor blir den ju då ännu solkänsligare. Tack och lov har jag spf i min primer så behöver inte hålla på att smeta med solskyddskräm imorgon.

    Ja jag tror att det är en bra ansiktsmask det här! Får väl se imorgon hur huden mår:)

    Då var det dags att klä av sig på scenen igen!

    Men hallå i stugan! För att använda ett uttryck jag alltid använder. Nej skoja, aldrig gjort men någon gång skall vara den första! För här händer det grejer.. Burlesk var ju liksom min grej som jag alltid höll på med på scener världen över men rätt hastigt och drastiskt upphörde med för snart två år sedan. MEN. Nu är det dags igen! Tip the Velvet, som Jenny och jag startade för längesedan men sedan lämnade över ansvaret för, firar 10 år! Vi blev tillfrågade om att uppträda och kände att ja, det skall vi såklart göra! Jenny har även hon lagt burlesken på hyllan men dammar alltså av glittret och glamouren för denna afton:) Den 3 november för att vara exakt.

    Här kommer lite gamla bilder på oss bara för att fira faktumet!

    Utöver att starta och ha klubben så har vi ju även uppträtt en hel del tillsammans, detta under vårt duonamn; The Rebelettes. För fint namn alltså! Och så fin duo på det, Swedish Siren och Kandi von Kane. Sååå vad kan man då vänta av oss lördagen den 3 november? Ja vi kommer ju uppträda tillsammans då. Roliga vändningar, oväntade moves, vulgära stunder och a whole lot of politics är ju våran grej så lär väl bli en liten mix av det! Vi skall faktiskt göra ett helt nytt nummer! Skall bli jättekul:D Vem vet? Kanske tar uppträdandelustan tag i mig igen?! Eller så blir det grava illa till mods känslor, haha återstår att se och för att SE det kom till klubben! HÄR är en länk till eventet. Och ja, det är i Göteborg då alltså:)

    Min garderob före och efter!

    Idag var tanken att ta det väldigt lugnt men nein nein för igår hörde vi nämligen en hög duns och när jag rusade in i sovrummet så möttes jag av den här synen

    Hela garderoben hade rasat! Den där pinnen som höll för allt fick tydligen nog..

    Pinnen var dessutom helt böjd på mitten vilket stört mitt symmetrikontrollbehov väldigt länge.. Som synes så är kanterna på den öppna garderoben rätt så.. ruggade också. Vi har tänkt hänga ett draperi över men detta har vi lyckats prioritera ner väldigt länge nu.

    Med andra ord, det var uppenbart ödet att garderoben idag skulle renoveras!

    Sååå till Ikea vi for och köpte hängare och gardinstång. Stannade till på Rusta på vägen hem så jag kunde köpa fler av mina favoritgalgar som utöver att vara lätta och smala dessutom är i de finaste färgerna, klädda i sammet och har ett hjärta på mitten, SÅ himla söta.

    Tog en liten paus och myste med de nya sakerna innan det intensiva arbetet att skruva upp allt tog vid.. Men sedan så; dadaaa!

    OjojojOJOJ en sådan extrem förbättring!!! Hade tänkt köpa en mörkgrön sammetsgardin att ha där men de var slut så vi tog en turkos som vi hade. Oh en sådan fröjd för ögat det är alltså! Ligger här och dreglar och tittar på the beautiness nu..

    Sex och samlevnadsutbildning idag!

    Alltså omg det var så bra idag att jag måste delge..

    När vi kom dit, var på Elite på Avenyn, fick vi små namnbrickor samt en odefinierad juice i champagneglas. Was I in heaven?! Oh hell yes! Hjärtan och glitter började skjutas ut ur varenda por.. Så lyxigt event! Jag ser det lätt som att jag varit på ett stort bloggevent^^.

    Programmet var fullspäckat med massa bra föreläsare. Till exempel Nathalie Simonsson som skrivit Världens viktigaste bok, eventuellt världens BÄSTA bok. En sexualkunskap bok som är som en sexualkunskapbok SKALL vara, den är så inkluderande skriven och både språket och illustrationerna är helt bäst. Jobbar du skolan eller har barn; skaffa den! Hon avslöjade det fantastiska att hon nu skrivit en bok som riktar sig till gymnasieelever också, den kommer i vinter har jag för mig?! Världens viktigaste bok är mer riktad till mellanstadiet och högstadiet, men vissa delar funkar även till lågstadiet tycker jag. Elvis tex, som går i tvåan, har fått fri tillgång till mitt ex. Jag har varit på en sex och samlevnadskurs MED Nathalie Simonsson också för något år sedan och den var såklart grym. Jag fick även tillfälle att smöra ihjäl mig när jag sprang på henne i korridorerna förut. Mm smörapa som man är så satt jag såklart på första raden bakom föreläsarna också. Samt berömde arrangörerna av konferensen intensivt.

    Fika bjöds det på två gånger och då såg det ut typ såhär;

    Veganskt och glutenfritt yes! (Okej kanske inte allt jag tog bild på överst där, men det jag åt iallafall)

    Inti Chavez Perez var en annan föreläsare som också skrivit böcker som verkade tipptopp, bland annat på lätt svenska fast riktade till alla. OH SÅ FINT, så de som är de som har svårigheter med att läsa eller inte är så vana vid svenska kan ha SAMMA bok som de andra och ändå hänga med. Fanns även på arabiska.

    Det var så många bra föreläsare denna heldag alltså! Så inspirerande! Massa bra material man kunde ta av också. Bland annat supersnygga posters som man fick ta en av för att sätta upp på skolan, jag missbrukade dock det och plöjde posterhörnan för att dekorera här hemma, hrm. Skall visa när de är uppsatta.

    Och så lunchen, lunchen! God sallad samt vegansk och glutenfri lasagne till alla, jag var SÅ normen för en dags skull:D

    Inte bara med maten utan sexualundervisningen är ju intended att vara väldigt inkluderade den med. Även om det inte alltid blir så i praktiken..

    En positiv sak som jag inte visste om är att det faktiskt är ett riksdagsuppdrag att dels få in sexuella trakasserier i läroplanen, alltså.. hur det skall hanteras. Samt att det i förebyggande syfte skall satsas på en utökad sexualundervisning i skolorna. Då känns det ju lite hoppfullt ändå!

    Ja det var en bra dag det alltså.

    Nya vintergear..

    För att skriva om något mer positivt så är jag så himla redo för kallt nu. Eller nej inte mentalt men hello kolla min nya halsduk! SÅ himla fluffig, varm samt snygg. Lite som jag. Samt som pricken över iet; mina nästan lika nya vantar!! Beställde dem av en på Facebook som stickar sådana. Både sköna och snygga och varma, som jag.

    Jag är uppe för tidigt men det gör inget för idag skall jag på sex och samlevnadskurs hela dagen! Det är min andra sex och samlevnadskurs och jag ääälskar att gå på dem! Efter mina år i sexhjälpmedelbutik är jag fullt medveten om att sex och samlevnadsutbildningen i skolan måste utvecklas..

    För övrigt, mitt ena ögonbryn. Coolt att det ser ut som att det är i 3D och liksom flyger va? Det är för att jag har ett ärr på ögonlocket efter att jag cyklade in i en gren när jag var liten. När jag höjer lite på ögonbrynen ser det alltid ut sådär. Mm även när jag inte höjer på dem ibland haha.

    Aja, hoppas ni får en strålande dag!

    Jag mår inte bra.

    Uppenbarligen har jag någon form av gloria iallafall.

    Men saken är att jag mår inte så himla bra just nu. Allt är stressigt, allt faller över kanten. JAG faller så lätt över kanten. Går in och gråter några tårar på toaletten under dagen. Jamen ni hör ju! Det är så himla sorgligt.

    Och det känns som att jag sitter fast. Inte i hela livet. Vissa saker är precis som de skall vara, min relation till exempel tack och lov. Annars hade jag ju helt vält.

    Men att inse saker och ting är väl första steget i att ändra på saker och ting?

    Jag kan se grunden till det hela så totalt också, jag vet varför allt blir så känsligt så lätt, men jag kan inte göra något åt det. För det är för att han inte är här. Trulsa, min Trulsa min älskade katt som alltid funnits här och som jag trodde alltid skulle finnas här. Jag trodde att jag iallafall skulle få ha honom i tio år till. Han var som en del av mig, ett organ, en kroppsdel. Och nu är det organet, den kroppsdelen borta. Och jag känner mig så ensam. Även om jag inte är ensam så känner jag mig så ensam utan honom. Han var MIN. Min del. Den som förstärkte allt, den som fick allt att funka. Och nu är han inte här.

    3 månader har jag levt utan honom och hålet i mig är fortfarande lika stort. 3 månader är inte lång tid egentligen, det känns både som en dag och 3 år på samma gång.

    Jag vet inte riktigt hur jag skall göra. Hur jag skall funka. Jag klarar inte stressen, alla ljud, allt. Jag behöver lugn och ro. Låsa in mig och bara ta det lugnt.

    Alltså förstå mig, när jag är ledsen så kopplar jag inte det direkt till förlusten av honom. Stressen kopplar jag inte till honom när jag är i den. Det är mellan stunderna som jag kan se vart grunden ligger. Det är inte bara förlusten av honom som gör det såhär nu, men när han inte finns här så blir allt negativt så mycket djupare, det gör mer ont. Saker som jag hade hanterat på ett annat sätt med honom vid min sida blir nu helt omöjliga att reda ut. Livet behöver styras rätt och ändras på.

    Min första komma historia

    Jag, 15 år (bara 22 år sedan!)

    Tänk vad annorlunda livet skulle ha kunna blivit kom jag på i en news flash i duschen igår.

    I lördags efter vår lilla middag här så satt jag och babblade på om en pjäs jag skrev när jag var 14 år. Jag var med i teatergruppen i skolan och vi satte upp pjäsen. Utöver att ha skrivit manus satte jag även in mig själv i huvudrollen som en kille som alla tjejer var kära i och slängde sig efter. Jag minns särskilt en scen där de liksom åmade sig runt mig, flera på en gång.

    Det var någonstans under kommande år och eventuellt i samband med pjäsen som jag en kväll lokaliserade mamma och pappa (minns precis vart vi var i huset, vart de satt, vart jag stod mär jag pratade), och jag gick ut från mitt rum, rakt fram till dem och sa; “jag är lesbisk“. Jag visste inte ens riktigt själv om jag var det då men att prata före jag har tänkt klart har liksom alltid varit min grej.

    Och jag skyller verkligen inte på dem här, allt händer av en anledning och det var inte deras fel. Men de började skratta och var “javisst, visst! Visst är du det!” Och skrattande vidare. Antingen trodde de att jag skämtade eller så skämtade de, vet inte riktigt vilket. Nu var vi en familj med rätt udda humor och som drev med varandra rätt mycket, det är därför jag verkligen vill understryka att det som hände inte var deras fel. Det var bara precis fel tidpunkt.

    För jag var i en sådär där känslig mikrosekund som kan uppstå, när en är helt utan hud, alla nerver är utanpå och allt åker rakt in och jag minns att jag blev irriterad och bara gick in på mitt rum igen. Och jag funderade inte längre på om jag var lesbisk, det imploderade och jag bara slutade. För några få år, innan det dök upp igen. Men då höll jag det för mig själv och tänkte att det är lika mycket någon annans grej att veta som om jag är hetero. Och dessutom så visste jag inte om jag var det ena eller det andra. Och jag såg ner på folk som kom ut som bisexuella eftersom jag ansåg att alla var bisexuella och att det inte är en big deal som behövdes informeras om. Så jag kom mig liksom inte för att komma ut som bisexuell heller.

    Men tänk. Det är så många “tänk om” här och egentligen är de såklart helt menlösa. Men tänk om de inte hade trott att jag skämtade eller försökt skämta bort det, eller om jag inte hade haft den där känsliga nerven ute just då. Tänk om jag hade tänkt igenom det hela innan jag bestämde mig för att berätta, så jag var mer säker på det själv. Tänk om jag hade känt någon som var lesbisk eller bög. Då hade livet som kom antagligen sett helt annorlunda ut. Jag hade kunnat tänka mer och kanske kommit fram till att jag faktiskt bara gillade tjejer på det sättet, eller så hade jag kommit fram till att jag gillade både tjejer och killar. Men kanske hade jag inte letat runt i massvis med manskroppar efter något jag ändå inte skulle hitta där. Varje gång jag hånglade med en tjej visste jag att jag var lesbisk. Men ändå fortsatte jag att inte göra bara det.

    Who knows who knows! Som sagt så tror jag att allt händer av en anledning så det var väl meningen att det skulle bli som det blev. Och jag ångrar inte livet och vilka jag mött. Men så annorlunda det KUNDE ha blivit.

    Jobba mindre!

    Här är jag helt uppe i rymden imorse när jag glatt insåg att ojojojjj vad mycket tid jag har, jag hinner till och med blogga! För att sekunden senare inse att jag visst började om fem minuter, hehe mkt smart.

    MEN sådant som kan ske när arbetsrutiner ändras. Vanligtvis börjar jag nämligen runt 12 på fredagar (rullande schema därav “runt”) men idag började jag istället 7.45. Alldeles för tidigt för mig givetvis. Började även tidigt igår eftersom jag dessa dagar pga att det är studiedagar i skolan och jag har behövts heldagar på fritids. Inte så medvilligt men ändå vänligt inställd till mina kollegor och ville hjälpa till.

    Jag fattar inte heltid. Jag har aldrig gjort det och jag kommer heller aldrig göra det. Börjar paniksvettas och flåsa när jag blir ombedd att jobba mer än mina 75%. Jag fattar inte varför NÅGON vill jobba heltid och tror verkligen att vi skulle få ett så mycket trevligare samhälle om folk gick ner i arbetstid. Hur, jag undrar verkligen HUR hinner folk som jobbar heltid leva? Jag kan efter mina 75%-dagar vara heeeelt slut, helt energitömd och vill bara sitta still och ha det knäpptyst, och det är efter 75%! HUR klarar man 100%?? Särskilt de som jobbar inom skolan och vården där man skall vara så himla med och lösa 100 problem samtidigt, anpassa efter massvis med olika speciella behov, vara konstant uppmärksam och ta snabba beslut, lösa konflikter, behöva höja rösten och bli arg (kanske framförallt inom skolan..) för att i nästa sekund vara glad och trevlig igen mot de som inte förtjänade den höjda rösten. Bland annat. Bland rätt mycket annat. Lägg till en hög ljudnivå också. Att vara 100% i mitt yrke skulle seriöst ta livet av mig. Eller livet ifrån mig iallafall. Skulle inte orka NÅGOT annat.

    Har man ingen överdrivet exklusiv livsstil så KLARAR man ju sig på 75%-lönen också. Tro mig, jag som outbildad fritidspedagog är ju inte direkt högavlönad. Tack och lov har jag och min fru delad ekonomi haha men hade jag inte haft henne så hade jag också klarat mig (ekonomiskt iallafall..).

    Tid kommer alltid vara mer värt än pengar för mig, förstår inte hur andra inte tänker så också? Tvärtom börjar folk tänka mindre och mindre så. Veckorna på sommaren efter skolslut och innan skolstart brukade det innan vara rätt få barn på fritids men det har ökat superfort, är massa barn där nu. Varför tar folk inte ledigt och är med sina barn istället? Barnen borde få vara lediga de också och inte fostras in i att jobba jobba hela dagen och hela tiden, det är det enda som är något värt.